I ATL den 3 december publicerades en artikel med följande inledning:
Malmö kommun vann en uppmärksammad marktvist över Jordbruksverket i förvaltningsrätten. Jordbruksverket, som vill värna den värdefulla jordbruksmarken, överväger att överklaga beslutet till Kammarrätten.
I Dagens Nyheter publicerades den 22 november en artikel om land-grabbing, där det bland annat står följande:
Matkrisen för tre år sedan i kombination med rekordhögt oljepris gjorde att intresset för jordbruksmark då sköt i höjden. Året därpå tillkännagavs landavtal som totalt omfattar omkring 45 miljoner hektar, lika mycket som hela Sveriges yta. Omkring 70 procent ligger i Afrika, enligt en färskt rapport från Världsbanken. Än så länge har bara 20 procent lett till faktiska odlingar, men många projekt ligger i startgroparna.
Kritikerna talar om land-grabbing, ett slags nykolonialism där rika länder roffar åt sig land för att säkra den egna mattillgången.
Helena Wennström skriver följande i en ledare i ATL 3 december.
Åkermarken har för dåligt skydd i Sverige. Jordbruksmark som går förlorad kan sällan återskapas. Den bästa åkern måste säkras för framtida produktion av livsmedel och energi.
Bristen på skydd är på nytt i fokus sedan förvaltningsrätten kört över Jordbruksverket och gett Malmö stad tillstånd till ett markköp som gjordes för två år sedan. Malmö bjöd mest för gården Solnäs som var till salu, 21,5 miljoner kronor. Ett strategiskt köp för kommunen som behöver mark för stadens framtida expansion och utbyggnad av kollektivtrafiken. Även om det inte just nu är klart exakt vad den här marken ska användas till.
Här krockar två intressen tydligt: ska vi trygga livsmedelsproduktion på vår bästa åkerjord i framtiden när vi vet att odlingen i världen behöver öka med upp till 250 miljoner hektar till 2080? Eller ska expansiva regioner få ta av den bästa odlingsjorden till kommersiella eller allmänna ändamål?
Vår bästa åker hotas av väg- och husbyggen, föroreningar, markpackning, förlust av organiskt material, minskad bördighet och försurning. Klimatförändringarna kan också på sikt medföra erosion, översvämningar och försaltning. Frågan är hur man […]
Den Goda Jordens kommungrupp i Staffanstorp under ledning av Olle Benner har lämnat in två remissyttrande till Staffanstorps kommun.
Den Goda Jorden har med bidrag från LRF kraftsamling och med Lisa Germundsson på LRF Skåne som projektanställd under året genomfört projektet ”Bevara den goda åkerjorden”. Här nedan följer slutrapportens sammanfattning. Här kan du läsa hela slutrapporten.
Grunden för företagande inom de gröna näringarna är tillgången på odlingsvärd mark. Men idag bebyggs marken i snabb takt, och har så gjorts under en längre tid. Den goda åkermarken är en unik resurs som kan ge Sverige och svenskt jordbruk en global styrkeposition i framtiden, om vi ser till att värna den.
Bebyggelse för med sig att andelen hårdgjord yta ökar, vilket hittills ofta skett utan större hänsyn till påverkan på vattensituationen. En ökad andel hårdgjord yta ökar trycket på omkringliggande marker att ta emot överskottsvatten vid nederbörd.
I detta projekt har tio kommuner besökts, två semiarier arrangerats och skrivelser författats. Dessutom har vi träffat riksdagens miljö- och jordbruksutskott för att diskutera frågan om exploatering av åkermark.
Projektet har lett till följande slutsatser för framtiden:
Välkommen till Den Goda Jorden!
Du som är en trogen läsare ser snabbt att vi uppdaterat vår hemsida. Hoppas du finner den tilltalande och mer lättnavigerad.
Om du är ny på sidan är du extra välkommen! Den Goda Jorden ideell förening förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationer. Föreningen arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid.
Återigen välkommen och tack för ditt stöd!
– Under senaste åren har frågan om hur vi skyddar och bevarar åkermark både i Sverige och internationellt aktualiserats inte minst utifrån två aspekter: den starkt ökande befolkningen på jorden och klimatförändringarna.
Det säger Irene Oscarsson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, som under riksdagens allmänna motionstid lagt en motion om skydd av åkermark.
– Det behövs en uppvärdering av alla ändliga resurser, även åkermark. Den bördigaste jordbruksmarken ligger ofta kring städer och marken är hett eftertraktad för exploatering. Det behövs därför ett stärkt skydd för att förhindra att åkermark bebyggs säger Irene Oscarsson.
Skåneslätten och Uppsalaslätten är några av världens bördigaste jordbruksområden, som hotas av bebyggelse till följd av den kraftiga tillväxten i dessa regioner. Hittills har tendensen varit att jordbruksintresset kommit till korta till förmån för tätorternas exploateringsbehov. En studie visar att 44 procent av de skånska kommunernas samlade utbyggnadsplaner planeras på åkermark (Källa: Alnarp rapport 2008:4).
– I Sverige finns det enligt PBL (Under våren antog Riksdagen betänkandet 2009/10:CU25 En enklare plan- och bygglag) möjlighet att genom reservat skydda ledningar, vägar och objekt […]
Hallands Nyheter rapporterar idag 19 oktober.
FALKENBERG. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig bakom en motion från sin ordförande Börje Tönsgård (M). Han föreslår att det skall ingå en jordbruksanalys i kommunens översiktsplan.
Tanken är att peka ut värdefull jordbruksmark för kommunens hållbarhet med målet att undvika exploatering av god åkermark.
Den Goda Jorden träffade den 11 oktober ärkebiskop Anders Wejryd i Uppsala. Föreningen representerades av ordförande Hans Andersson, vice ordförande Irene Oskarsson och kanslist Bengt Svensson samt tidigare styrelseledamoten Harry Linnér. Vid mötet deltog även ärkebiskopens miljöhandläggare Henrik Grape och Anders Öhlund från Svenska kyrkans internationella avdelning.
Vi fick möjlighet att presentera föreningen, vår syn på åkermarkens betydelse och diskutera kyrkans engagemang i frågan. Ärkebiskopen visade ett genuint intresse i frågan om åkermarkens bevarande och var väl påläst i ämnet.
Vi tyckte oss få en del positiva signaler från ärkebiskopen
– han skulle försöka väcka liv i ett tidigare samarbete mellan Svenska kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen och LRF, nu kring åkermarken.
– han skulle lyfta frågan i egendomsnämndernas samverkansgrupp. Den Goda Jordens förhoppning är att kyrkan föregår med gott exempel och inte säljer åkermark för exploatering.
– han skulle arbeta för att ta fram gudstjänstmaterial med inriktning på att belysa den goda jorden.
Vi framförde även en förhoppning om att de skulle göra en uppdatering av det material som togs fram i Den Goda Jordens dialoggrupp i mitten av 90-talet.
På Skånskan.se den 4 oktober publicerades följande notis.
Malmös ambition att framstå som en miljövänlig och hållbar stad är inte trovärdig så länge man inte försöker bevara värdefull åkermark, anser LRF.
Bondeorganisationen ifrågasätter Malmö stads planer på företagsetableringar
utanför Yttre ringvägen. I stället föreslår LRF både en förtätning i Malmö och en samverkan med andra kommuner om företagsetableringar.
– Om området bebyggs försvinner arealer som i många århundraden har försett staden med livsmedel. Det innebär att det i framtiden blir svårt att leva upp till konsumentkrav på tillgång till lokalodlade och närproducerade livsmedel, förklarar Sven Olof Linders, ordförande för LRF Skånes kommungrupp i Malmö, i ett pressmeddelande.