Åkermarken och framtiden

Supermiljöbloggen skriver riksdagsledamoten Tina Ehn (MP) idag ett inlägg.

Diskussionen om hur vi ska kunna försörja framtidens växande befolkning pågår. Vissa finner svar i en allt ökande produktion i ett allt intensivare jordbruk. Länder med växande ekonomi och växande befolkningar köper odlingsmark i andra länder.
Den globala handelspolitiken tar inte ansvar för vem som får tillgång till mat och vem som får klara sig på resterna.
Livsmedelssuveränitet och livsmedelsstrategier är ord som skapar engagemang i den politiska debatten då och då.
Men hoten mot den odlingsbara marken, nämns alltför sällan, pressen på jordbruksmarken och dess bördighet och produktionsförmåga tas ej på tillräckligt stort allvar. Men den pågående utveckling kräver att vi lyfter frågan om hur vi behandlar förutsättningar att kunna odla de grödor vi behöver.
Alltmer av åkermark tas i anspråk då städer växer, då köpcentran etableras och av vägbyggen som kräver alltmer av markytan. Städer är dessutom ofta belägna där den bördigaste åkermarken finns.
Problemet med utspridd bebbyggelse såsom villaområden kallas ofta ”urban sprawl” eller stadsutglesning, vilket ökar i Europa. Enligt en ny rapport täcks varje år ett område stort som Berlin med vad som kallas urban bebyggelse.
Var man än befinner sig, vart man än reser ser man maskiner, som flyttar grus, berg, jord.
Asfalt breder ut sig över åkermark, trycket från de tunga maskinerna påverkar bördigheten i jorden.
Det är allvarligt att värdefull åkermark fått en så kompromissbar roll. Aldrig ställs förlusten av åkermark och därmed förlusten av möjlighet för livsmedelsproduktion, mot ett nytt köpcentra en väg eller utbredda bostadsområden.
När en kommun planerar för ett nytt externt köpcentra, lockar man med tillväxt och nya arbetstillfällen. Ett köpcentra producerar i verkligheten ingenting alls, och det mesta vi kan köpa där , produceras någon annanstans ofta väldigt långt borta.

En viktig aspekt på varför våra små städer och landsbygdskommuner utarmas bidrar också köpcentran till då de breder ut sig, och därmed slår ut lokala boendebutiker.
Människor får längre till sina butiker, vilket gör det krångligare och dyrare att transportera sig till dagligvarubutiken.
Expansionen av stormarknaderna gör att fler åker bil för att handla mat. I en studie ökade inköpsresorna med tre till elva gånger för dem som blev kunder i den nybyggda stormarknaden. I Linköping ökade bilresorna för inköp av dagligvaror med 50 procent när externhandeln byggdes ut.
Fler bilresor innebär en ökad påverkan på miljön, i form av utsläpp från bilarna men också i form av exploatering av mark för att upprätthålla vägar, parkeringsplatser etc
För en omställning till ett mer hållbart framtida samhälle kommer mer åkermark att behöva tas i bruk. Dels för att kunna producera livsmedel, men även för att odla energigrödor.

Samtidigt som behovet av åkermarken som naturresurs ökar, så ökar dessvärre också exploateringen av åkermark.

I många länder, som exempelvis både Danmark och Norge finns en restriktiv lagstiftning mot nyetablering av externa köpcentrum. Det finns också ett starkare skydd av odlingsbar jord. Det är dags att vi även i Sverige inser vikten av ett ökat skydd för åkermarken, det som talar för att vår åkermark kan vara alltmer värdefull är dessutom det faktum att vi har rikligt med vattentillgångar och ett ganska lågt tryck av växtsjukdomar på grund av ett förhållandevis svalt klimat.

En komplicerande faktor kring nyttjande av åkermarken är att det inte finns något enskilt intresse som bevakar åkermarkens bevarande. Det långsiktiga livsviktiga värdet av åkermarken väger mycket lätt när det i det kortsiktiga perspektivet finns stora ekonomiska vinster att hämta i exploateringen av åkermarken. Det är dags att ta ett sådant ansvar.
För att säkerställa en god livsmedelsförsörjning även för kommande generationer bör den bördigaste åkermarken inte bara vara av nationell betydelse utan även tillmätas Riksintresse.

One Response to Åkermarken och framtiden

  1. Claes Sandahl 26 juni, 2011 kl 21:02 #

    Tina, jag läser detta i dag, Söndag den 26 juni då det är samling på Berte Museum. Varje ord, varje mening är en utomordentligt fin hyllning till Anders Stenströms minne. Numera skall man ”gilla” och jag ”gillar” artikeln till 100%.

Kommentera