Marken försörjer oss !

I senaste numret av Hushållningssällskapet Hallands tidskrift med TEMA marken som resurs skriver styrelsesuppleanten i Den Goda Jorden, Olof Bågenholm följande artikel.

En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Denna strof ur sommarpsalmen symboliserar det som händer varje år. Ur marken och dess växter spirar en grönska som upplevs särskilt stark i vår- och försommartid. Denna grönska föder människor och djur. Grönskan producerar också det syre, utan vilket vi inte skulle överleva mer än någon minut.

Mina föräldrar var jordbrukare och försörjde familjen på det som marken gav. Far- och morföräldrarna var också jordbrukare, liksom de tidigare släktleden. Alla fick förlita sig på vad marken kunde ge för sin försörjning. Jag växte upp på 1940 och 1950-talen. Då var gårdarna många. Kor fanns på varje gård. Familjernas försörjning kom från jorden.

Förändringens vindar
I mitten på 1960-talet började landsbygden förändras på allvar. Mekaniseringen gjorde att större arealer kunde brukas. Mindre gårdar upphörde då man inte kunde få försörjning i penninghushållets tidevarv. Jordbruksbefolkning flyttade till städer och tätorter där det fanns gott om arbete inom en växande industri- och tjänstesektor. Denna förändring har lett fram till att över 98 procent av befolkningen kan ägna sig åt annat än att producera sina livsmedel. Samtidigt har stads-/tätortsbefolkningens insikt om varifrån livsmedlen kommer sjunkit, när det är från affären man inhandlar sin föda.

Dagens jordbruk har blivit mycket specialiserat och produktionsoptimerat. Frågan är om det i en biologisk produktion går att efterlikna en industriproduktion av döda ting. Jordbruksproduktionen är idag väldigt beroende av insatsmedel. Oljan/fossil energi är den enskilt viktigaste faktorn dels som dragkraft och dels för produktion av mineralgödsel. Vad händer när oljan på allvar börjar sina?

I takt med att fler människor dragits still städer så har dessa svällt ut. Fler bostäder har behövts och företag har behövt ytor för etablering. Under de senaste 50 åren har detta skett i en historiskt mycket stark takt. Hur skall detta sluta om utvecklingen fortsätter i samma takt? Vi tycks leva som om vi är den sista generationen på detta jordklot. För att tillgodose markbehovet för bostäder och företag har i huvudsak åkermark tagits i anspråk.

Om fyra generationer
Om vi försöker tänka oss cirka fyra generationer framåt i tiden, hur är samhällsförhållandena då? Det som driver dagens samhälle världen över är de fossila bränslena med oljan i spetsen. Vi vet att det är en ändlig resurs som nu förbrukas i väldigt hög takt och där förbrukningen ökar om en knappare tillgång. Tänk så tyst och lugnt det skulle bli världen över om det inte fanns någon olja till drivmedel. Mängden plastprodukter skulle också drastiskt minska. Även jordbruket måste ändra det nuvarande sättet att producera i takt med att fossila bränslen sinar. Kampen om jordklotets resurser hårdnar eftersom alla länder vill nå upp till i-världens standard – och i-världen vill ha mer. Idag importerar Sverige cirka hälften av sina livsmedel Med en i världen växande befolkning som slår vakt om sina behov är import långsiktigt en riskabel lösning. Vi behöver inte all åkermark idag, men den kan vara väldigt bra att ha för framtida generationer. Åkermark kan heller inte nyproduceras. I det längre perspektivet måste förmodligen mänskligheten förlita sig på vad Moder Jord och Fader Sol kan producera. Från åkermark kan livsmedel, energi, fibrer mm. produceras.

Inga kommentarer ännu.

Kommentera