”Översyn av klassificering av jordbruksmarken i Halland”

Falkenbergs kommun har i en skrivelse bett länsstyrelsen ta initiativ till en översyn av klassificeringen av jordbruksmark i Halland. Här följer Länsstyrelsens svar.

Länsstyrelsen finner inte tillräcklig anledning att initiera en sådan översyn.

Länsstyrelsen har i kontakt med Jordbruksverket meddelats att det inte är aktuellt med någon ny översyn utifrån ett nationellt perspektiv. Jordbruksverket arbetar nu med att precisera dels kvantitativa (areal) och dels kvalitativa mål för jordbruksmarken på nationell nivå. Förslag till den areella kvantifieringen innebär att:

  • – minst 2,6 miljoner hektar åkermark är odlingsbar samt regionalt fördelad så att inget av de åtta produktionsområdena har mindre än 90 % av den åkerareal de hade år 2000, alltså inte minskat med mer än 10%.
  • – Arealen jordbruksmark som får en permanent ändrad markanvändning ska begränsas till långsiktigt hållbar nivå.

Att marken är odlingsbar innebär att den skall kunna användas för jordbruksproduktion utan större investeringar och på relativt kort varsel. Det innebär att långliggande trädor, julgransodlingar och energiskog uppfyller kravet men inte skogsbevuxen mark. Idag finns det ca 2,63 miljoner hektar åkermark i landet. Därtill finns avsevärda arealer där brukandet upphört men fortfarande uppfyller kravet att vara odlingsbar. Målförslaget innebär att den nuvarande åkerarealen inte får minska i någon större omfattning och en stor permanent förändrig av markanvändningen inte får ske på nationell nivå. Permanent förändrad markanvändning innebär att det är tekniskt omöjligt eller att det blir orimligt kostsamt att återföra till odlingsmark. Det kan till exempel gälla exploatering för infrastruktur och bebyggelse.

Halland ingår i två produktionsområden, Götalands södra slättbygder och Götalands skogsbygder. Områden täcker delar av flera län.

Enligt SCB var arealen åkermark år 2000 resp. 2009:
Område                                                    2000                 2009                     Förändring
Götalands södra slättbygd                   339 649 ha      327 625 ha                 – 3,5%
Götalands skogsbygd                             514 130 ha      501 373 ha                 – 2,5%

Förändringarna är inom ramen för det kvantitativa mål som Jordbruksverket kan komma att föreslå.

Enligt Jordbruksverkets rapport 2006:31 ” Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad” är arealen permanent ändrad markanvändning under perioden 1998 – 2005 i Halland:
Bebyggelseutveckling 201 ha
Vägutbyggnad 5 ha
Länets totala areal åkermark var 115 100 ha år 2005.

Samma rapport visar följande förändringar av jordbruksmarksarealen under åren 1999-2005 för Falkenbergs kommun enligt SCB:s lantbruksregister:
Markslag                    1999                   2005                   Förändring
Åkermark                 29 196               28 465                      – 2,5%
Betesmark                 3 404                 4 090                     + 20 %

Den kraftigt ökade betesmarksarealen är sannolikt ett resultat av jordbrukspolitiken.

Som en del i miljömålsarbetet fick HS Halland i uppdrag av länsstyrelsen att utvärdera om klassificeringen från 1970 fortfarande är relevant. Slutsatsen från HS var bl.a. att klassificeringen värderar åkermark med låg lerhalt för lågt. Den tar heller inte hänsyn till skiftesstorleken i tillräckligt hög grad. Utvärderingen byggde till stor del på intervjuer av lantbrukare och därmed finns stor risk för subjektiva bedömningar.

I Jordbruksverkets kommande förslag av preciseringar för miljökvalitetsmålen för Ett rikt odlingslandskap finns också mål för att gynna den biologiska mångfalden. Detta kan uppnås bland annat genom att säkerställa särskilda livsmiljöer och spridningsvägar i åkermarken. Ur denna synvinkel är en åkermark med stort antal småbiotoper bra och bör också ha ett relativt högre bevarandevärde ur planeringssynvinkel.

För en mer detaljerad lokal nivå kan man komplettera klassificeringen med en jordartsbestämning, främst lerhalt, samt ta hänsyn till skiftesstorlek och småbiotoper. Ett alternativ är att hämta uppgifter om jordart (inte bara lerhalt utan även jordens ursprung) och stenförekomst från SGU och kombinera detta med arealuppgifter från Jordbruksverkets blockdatabas för jordbruksmark.

Slutsats
Länsstyrelsen finner inte tillräcklig anledning att initiera en översyn av klassificeringen av jordbruksmark innan det finns ett preciserat miljökvalitetsmål för Ett rikt odlingslandskap.

För översiktlig planering kan, även för 2011, graderingen av den svenska jordbruksmarken i 10 klasser efter dess produktionsförmåga användas. Klassificeringen är översiktligt gjord men bygger på objektiva värden som inte ändras över tiden. Klassificeringen indikerar värden för långsiktig resurshushållning.

De två högsta klasserna, 9 och 10, finns enbart i Skåne. Den bästa åkern i Halland har klass 8 och den sämsta klass 2. Endast ca 10 % av åkern i Sverige har klass 7 eller bättre och knappt 30 % till klass 5 eller bättre. För Halland är det lämpligt att räkna alla jordar med klass 6 och uppåt som särskilt värdefulla.

Länsstyrelsen vill påpeka att all åkermark är värdefull. Jordklassificeringen kan ge den felaktiga uppfattningen att jordar med låg klass är oviktiga, men med tanke på vad marken används till d. v. s. driftsinriktning, speciellt djurhållning, kan dessa ha en viktig funktion.

Karta med klassificerade områden finns att tillgå från länsstyrelsen både digitalt och i pappersformat.

2 Responses to ”Översyn av klassificering av jordbruksmarken i Halland”

  1. Claes Sandahl 22 juni, 2011 kl 22:49 #

    Efter att ha tagit del av ovanstående kan man konstatera att det är bra att kvantifieringen ingå i miljömålet. Sen kan jag inte förstå att man tillåter Götalands södra slättbygder minska med ca 22000 ha ytterligare. Det är ett otroligt slöseri med resurser som alla vet kommer att komma till användning. Förslagställaren har inte någon som helst omvärdsanalytisk förmåga. Att komma med procental hit och dit är inte genomtänkt utan bara försök till akademisk brilljans.
    Kvantifiera minskningarna och ange var minskningarna får ske. Före förslag åker utredare från jorbruksverket (agronom, ingen sifferknutte!!) ut på resp föreslagen plats och konstaterar lämpligheten tillsammans med representanter för LRF eller Den goda jorden och länstyrelse. Kommunernas markinnehav skall ingå i bedömningen. Länstyrelsenas/kommunernas översiktsplaner skall ignoreras.
    Jag kan nästan garantera att alla förslag på åkermarksanvändnig kommer att bli mycket svårt att säga ja till. Hänvisning kommer att ske till annan mark.

  2. Claes Sandahl 23 juni, 2011 kl 14:58 #

    Ja, ja, jag ber om ursäkt för mitt ganska hätska uttalande i förra kommentaren, men någon sanning ligger det i det. Sen heter det ju Jordbruksverket, och inget annat. De 22000 hektaren som tillåts fösvinna av landets absolut bästa jordar, med kanske den högsta produktionskapacitet som finns att tillgå i hela världen är som alla förstår något helt obegripligt. Beräkningen enligt följande: kvarvarande 3,5%-10%=6,5% ggr 339649 ha=22077 ha. Alla läsare öskas en Glad Midsommar!

Kommentera