Kerstin Davidsson skriver idag följande ledare i Land Lantbruk.

När kvarnmästaren Anders Stenström, grundaren av föreningen Den Goda Jorden, först började tala om behovet av att skydda värdefull åkermark i Sverige var många skeptiska. ”Vi har ju överskott på jordbruksprodukter”, var då huvudinvändningen. Men inför Anders Stenströms envetet framförda argument var vi allt fler som lät oss övertygas – jag var själv en av de klentrogna som tänkte om.

Oförtrutet opinionsarbete kan löna sig, även när man inte sitter på de stora kampanjresurserna. Nu tar frågan om åkermarkens skydd ett nytt kliv och debatteras på största allvar i flera politiska partier.

Kristdemokraten Irene Oskarsson motionerar i riksdagen i ärendet. Och i de allianspartier som nyligen haft partistämmor har frågan dryftats. På Centerstämman debatterades tre motioner med krav på skydd för åkermarken. På Folkpartiets landsmöte gav en motion upphov till en lång diskussion. Och senast behandlades den på Moderaternas partistämma där Betty Malmberg, riksdagsledamot från Östergötland, drivit kravet på skydd för värdefull åkermark i en motion.

Inget av partierna verkar dock vara moget att tumma på det kommunala självstyret och planmonopolet. Det är givetvis en god tanke att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt, vilket moderaten Betty Malmberg påpekar, finns då risken att man förlorar överblicken på hur resurserna förvaltas.

Om det knapras lite grann på många håll – några villatomter här, ett köpcenter där – kan vi utan att märka det ha förött stora arealer värdefull åkerjord för all framtid.

Men frågan lever, det inger hopp. ”Det är en fråga vi kommer att återkomma till”, intygade folkpartisten Anita Brodén efter partiets landsmöte.

Apropå Folkpartiet, så fattade landsmötet ett klokt beslut. Man avslog kravet från en grupp motionärer om att lagstifta om grisars rätt till utevistelse. Kan de liberala motionärerna möjligen ha missat att vi har avskaffat gränsskyddet? Visst är det positivt om grisar får komma ut i friska luften, men låt det för jisse namn ske på marknadens villkor, i takt med att människor är beredda att betala för mervärdet.