På Greppa Näringens hemsida hittade vi följande inlägg.

300 hektar av Europas åker asfalteras varje dag, öknar breder ut sig i södra EU och nära 100 miljoner hektar mark skadas av erosion. Men samtidigt minskar försurningen av odlingsjorden och dess betydelse som kolsänka uppmärksammas i en ny EU-rapport.


Mörka moln tornar upp sig över åkermarken, men det finns också ljusglimtar. Foto: Monica Kling

2006 antog EU en så kallad tematisk strategi för att skydda den europeiska åkerjorden. Samtidigt antogs även ett förslag till markskydds-direktiv. EU:s medlemsländer har dock inte kunnat enas om innehåll i direktivet varför det fortfarande inte trätt i kraft. Enligt direktivet måste alla länder inventera hoten mot sin åkermark, vilket en del tycker är för dyrt. Andra menar att skydd av åker är en nationell angelägenhet och flera andra invändningar finns. Författarna till en ny omfattande sammanställning, utgiven av EU:s miljöbyrå — EEA, över hur Europas åkermark mår anklagar beslutsfattare för att tillämpa en ”vänta och se-policy” som tillåter en fortsatt försämring av EU:s åkermark.

Tio faktorer förstör åkermarken
Tio processer som förstör åkermark gås igenom. De är minskning av mullhalten, erosion, markpackning, försaltning, försurning, skred, urbanisering, ökenbildning, förorening och minskad biologisk mångfald i jorden. Alla hot finns förstås inte överallt och det skiljer kraftigt inom Europa. Försaltning och ökenbildning är exempel på problem som hör Medelhavsländerna till.

En sak som är mer knuten till Sverige och Skandinavien är frågan om mullhalt. Åkermarken utgör ett kollager och särskilt de organogena jordarna som finns i huvudsak i norra Europa. I södra Europa har jordarna generellt lägre mullhalt och cirka 75 procent har mindre än 2 procent mull, vilket klassas som lågt eller mycket lågt.

Åkermarken näst största globala kollagret
Europas jordar innehåller cirka 75 miljarder ton kol. Globalt innehåller världens jordar ungefär dubbelt så mycket kol som det finns i all vegetation eller i atmosfären. Haven utgör det största kollagret. 75 miljarder ton kan jämföras med EU:s årliga utsläpp på cirka 2 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Författarna menar att ändringar i odling eller annat som minskar inlagring eller ökar nedbrytning av åkerjordens kol alltså lätt kan omintetgöra minskade utsläpp av klimatgaser i andra sektorer.

Mycket täcks med betong eller asfalt
Cirka300 hektaråkermark om dagen tas i anspråk för byggnation och vägar.
Allt går inte åt fel håll. Minskade svavelutsläpp gör att försurning av åker minskar
På 3 miljoner platser i Europa bedrivs eller har bedrivits industriell verksamhet som har eller kommer förorena åkermark.
Erosion påverkar drygt 100 miljoner hektar eller 16 procent av Europas landyta.
Olika studier visar att cirka en tredjedel av alven i Europas åkermark är mycket känslig för markpackning.

Läs mer på
http://www.eea.europa.eu