ATL skriver den 19 april följande artikel om ett ökat krav på lagskydd för åkermarken. Du kan även läsa artikeln direkt på ATL:s hemsida där det även finns länkar till ett antal andra artiklar om åkermark.

Svensk och europeisk åkermark försvinner i en rasande fart när bebyggelsen breder ut sig. I Sverige saknas det dock ännu lagskydd för åkermarken, något som finns i många andra länder.

Frågan om lagskydd av åkermarken kommer återigen upp vid LRF: stämma senare i vår via tre motioner från Östergötland, Västra Götaland och Jämtland. Förhoppningen är att ge LRF en ny knuff att gå i mål med sin lobbying.

– Vi har ett tydligt uppdrag från stämman förra året att jobba för ett starkare skydd i lagstiftningen, säger Åsa Hill, jurist och ansvarig på LRF.

Ingen lagändring
Någon konkret lagändring har LRF ännu inte lyckats uppnå men man har ändå lyckats föra in frågan i viktiga pågående och avslutade utredningar, menar hon.

– I miljöprocessutredningen fick vi in att man skulle kunna skydda åkermark genom att klassa det som riksintresse, men utredningen stannade vid att det krävs mer utredning om den nuvarande kommunala tillämpningen av de här reglerna. Nu behandlas frågan i den pågående miljömålsberedningen.

Zoneringssystem
Även SLU-forskaren Anders Larsson, belönad för sitt arbete att värna om åkermarken, ser möjligheter att via lagstiftningen skydda värdefull åkermark.

– Ett minimum vore att göra den bästa åkermarken till riksintresse, men allra helst testa zoneringssystemet man har i Danmark, säger Anders Larsson.

– Där får man inte ha urban expansion inom den agrara zonen. Tar du över en lantbruksegendom måste du bedriva lantbruk på den och inte ändra verksamheten.

Försvårar
Ett skydd av åkermarken försvårar givetvis för lantbrukare att sälja till kommuner och andra. Men den långsiktiga planeringen underlättas och markpriserna kommer att stiga rejält oavsett lagskydd eller ej inom en snar framtid, säger Anders Larsson.

Dagens lagskydd via miljöbalken ger han inte mycket för.

– Lagen säger att jordbruksmarken inte får användas till andra ändamål om det finns annan mark att ta i anspråk för samma sak, men detta är hur lätt som helst att komma runt.

Höjer åkermarken
Åsa Hill menar också att det är viktigt att kommunerna är med på båten och använder sig av planmonopolet på ett bättre sätt.

– Det (ett lagskydd) försvagar inte planmonopolet utan höjer åkermarkens betydelse. Vi vill att kommunerna ska känna att de vill skydda åkermarken. Ett problem är att det är billigare att bygga på åkermark än på tomtmark.

Dolt i dunkel
Hur det står till med den politiska viljan att skydda åkermarken är ännu dolt i dunkel. Inget parti har stuckit ut hakan i frågan, som pockar på en snar lösning.

– Vår livsmedelskonsumtion motsvarar 0,4 hektar per person men vi har inte mer än 0,3 hektar och vi tar från en värld som bara har 0,2 hektar per person, men som säkert också skulle vilja leva som vi gör, summerar Anders Larsson.