Kommentarer angående frågor rörande åkermarksintressen kontra stadsutbyggnad.

Den Goda Jorden skåneavdelningen har inlämnat ett remissvar ”Kommentarer angående frågor rörande åkermarksintressen kontra stadsutbyggnad. Kommentarer på berörda delmål: Skånska åtgärder för miljömålen.”

Utförligare beskrivningar av åtgärderna – Hushållning med mark- och vattenresurser.

1: Hushållning med åkermark.
Angående uppföljning av andelen exploaterad åkermark för ”bostadsutbyggnad”: Mycket värdefullt med detta statistikunderlag, som kontroll över hur kommunerna arbetar efter ”nollvisionens” uppställda mål. Länsstyrelsen bör ta fram riktlinjer över hur storleken exploaterad åkermark ska mätas, så att alla kommuner mäter likartat. Ska ex. nyanlagda grönområden räknas in i statistiken eller ej?

Kommentar: Det är ur ett åkermarksperspektiv mycket viktigt att all årlig konsumtion av åkermark, oavsett exploateringens kategori (bostadsområde, grönyta/park, handel, industri, infrastruktur, etc.) mäts för statistisk jämförelse inom och mellan kommunerna. Sådan specificerad information tas enkelt fram som en del av det dagliga GIS-arbetet och är värdefull för politiker/planerare/samhällsmedborgare som mått även på exploateringstal, Urban Sprawl-effekt, grönytefaktor, mm.

2: Förväntade effekter av åtgärden.
Kommentar: Den viktigaste effekten av att bevara åkermarken är samhällsekonomisk: Åkermarken i sydvästra Skåne utgör till stora delar den mest avkastande i Sverige. Föreningens ståndpunkt är att ”god” åkermark primärt ska sparas åt kommande generationer av anledningen att förväntade befolkningsökningar (lokalt och globalt), samt risken för förändrat klimat globalt, kan komma att kräva ett högre resursutnyttjande i Sverige, än vad vi tycker oss behöva idag. Dessutom ligger det i linje med allmänna miljömål, t.ex. minskat koldioxidberoende, att mer bör odlas och säljas lokalt. I ljuset av dessa aspekter angående vår framtida livsmedelsförsörjning, är argument rörande europeisk
överproduktion och åkermark i träda ovidkommande för resursens framtida betydelse. Länsstyrelsens nollvision för exploatering på åkermark, är därför en mycket viktig markering mot lokala beslutsfattare att en ohämmad exploatering inte kan fortgå.

Allmän kommentar:
Vi i föreningen Den Goda Jorden, menar att högklassig åkermark bör få status som riksintresse. I remissrapporten menar man att ”all bostadsutbyggnad i Skåne” bör ske inom tätortsområdena. Föreningen vill dock nyansera detta ställningstagande, och menar att åkermark av sämre kvalitet gärna går att bygga på, för till exempel nyetablering av villor, industrier etc., om detta görs till förmån för att bättre jordar får ett mycket starkt skydd. Noll-visionen bör därför kompletteras med ett styrdokument som värderar olika åkermarker i förhållande till andra samhällsintressen. Åkermarksklassificeringen (10-gradig skala) bör i detta hänseende uppdateras/göras mer detaljerad och integreras i länsstyrelsens miljömål, med riktvärden i vad mån olika åkermarksklasser ska värderas i förhållande till lokala
exploateringsintressen. Föreningen deltar gärna aktivt i detta arbete. Förekomst av kollektivtrafik tycks till exempel på sina håll användas som skäl för att exploatera på den allra bästa åkermarken (exempel från Helsingborgs ÖP): ”Jordbruksmarken runt Påarp är klassad till nivå 9 (av 10). På grund av det stationsnära läget prioriteras framtida bebyggelse högre än bevarandet av jordbruksmarken.” Men då den allra bästa åkermarken återfinns i länets största exploateringsområden, och dessa områden också har ett väl utbyggt kommunikationsnät, manar vi att det finns risk att dylika, ovan nämnda argument kan komma att användas slentrianmässigt av kommunerna. Även här, uppfyller länsstyrelsens nya 0-vision en viktig roll.

, ,

Inga kommentarer ännu.

Kommentera