Femmor lyfter fram åkrars betydelse

Lokaltidningen Mellanskåne publicerade den 19 november artikel ”Femmor lyfter fram åkrars betydelse”.

En stor lyftkran som slår bort all villabebyggelse, kaninhotell och bo på lantgård. Förslagen på hur relationen mellan människa och jordbruksmark kan stärkas var många bland eleverna i årskurs 5 på Östra skolan i Eslöv.

Under en temadag fick femmorna på Östra Skolan i Eslöv fundera på hur vi kan värna om den åkermark som faktiskt ger oss mat men tävlar med en växande bebyggelse.
– I Skåne har vi fantastiska jordar, som är i världsklass. Men de konkurrerar med städerna som breder ut sig, säger Lisa Björk.

Hon och Jonna Milton stod bakom temadagen. De läser till landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Deras examensarbete handlar om relationen mellan människa och vårt produktiva landskap, det vill säga det landskap som förser oss med mat.

Morgondagens konsumenter
I ett samarbete med Leader-projektet ”Stad och land – hand i hand” som genomförs av Den goda jorden, anordnar de två kreativa workshops. Ett med femmorna på Östra skolan och ett med lantbrukare. Infallsvinklarna är olika: barnen är morgondagens konsumenter medan bönder redan vet att jorden är viktig.

Deras val av examensarbete har väckt en del förvåning.
-Jordbrukslandskapet är som en vit fläck. Det är inget prioriterat område, utan något vi tar för givet. Man är ganska slarvig med jordbruket för att man inte längre kopplar det till maten vi äter, säger Jonna Milton.

Detta märks även i deras utbildning som fokuserar på parker, rekreation och att må bra.
– Att det inte inkluderar det landskap som föder oss är jättekonstigt, tycker vi. Jordbruksmarkerna är ju en del av landskapet.

Spåra lunchmaten
Mat i dag transporteras ibland över halva jordklotet och att ta reda på var ingredienserna i dagens skollunch, Hedvigsoppa, kom från visade sig vara en omöjlig uppgift.
– Det enda vi kunde spåra tillbaka var medvursten, som var från Västergötland, säger Jonna Milton.

Sist på dagen fick femmorna på Östra skolan använda bland annat lera för att visa hur man kan stärka relationen människa och åkermark. En grupp elever satsade på att visa vad som är roligt på gårdar. Att bo på den, kunna hysa in sin kanin, rida och att köra traktor var några exempel.
– När man bygger hus tar man bort åkermark. Sedan går det inte att riva husen för att få tillbaka marken. Marken är förstörd, säger Sofia Johansson, en av gruppens medlemmar.

För att öka förståelsen för vad som händer på åkrarna utanför städerna och tätorterna skulle man till exempel kunna ha en plätt i staden som avspeglar de aktiviteter som sker på åkrarna just då, så som sådd, menar Lisa Björk och Jonna Milton.

Kommunen öppen
Att det blev just i Eslöv som de genomför sina två work-shop beror bland annat på att det är en liten kommun med en stor andel jordbruksmark.
– Dessutom är kommunen öppna för hur lantbruksmarken behandlas. De ligger inte i framkant som till exempel Staffanstorp, men Eslöv har en öppenhet i sin planering.

, , , ,

Inga kommentarer ännu.

Kommentera