Så ska den goda jorden skyddas
I Skanskans bilaga På Landet den 14 november ägnas fyra sidor åt åkermarken.
Förtäta eller bygga på jordbruksmark
Anders Almér skriver på sin blogg ”Urbant Lokalt” inlägget ”Förtäta eller bygga på jordbruksmark” den 5 november.
I Sydsvenskan har representanter för Länsstyrelsen uttalat sig för att byggandet på värdefull jordbruksmark i sydsvästra Skåne måste upphöra. Man talar om en nollvision. I stället bör vi förtäta och då helst intill spårbunden trafik. Ett antal kommunalråd i berörda kommuner har i en annan artikel protesterat och menar att man visserligen förtätar men ändå måste kunna få bygga på jordbruksmark då många efterfrågar boende i villa/radhus med trädgård.
Vad konsumenter efterfrågar beror till stor del på vilka alternativ som bjuds. Finns det bara villor/radhus utspridda i gles bebyggelse eller lägenheter i punkthus i lika utspridda former så vägleds man lätt att tro att det är vad marknaden efterfrågar. Inte att det är vad byggföretagen anser är lönsammast att bygga.
I andra länder har man kunnat konstatera att unga familjer idag vill ha vad man kan kalla ett urbant boende även i förorten. Med det menas lägenheter eller radhus i en mycket tätare bebyggelse än vad vi är vana vid. Sådan bebyggelse skapar också möjlighet för viss service som butiker och kaféer. Möjligheten att som i den större staden spontant kunna träffas och […]
Peak Oil och de gröna näringarna
LRF:s dotterbolag inom strategi- och affärsutveckling har i en rapport analyserat möjliga effekter av Peak Oil, det vill säga när tillväxttakten för oljeproduktionen avtar, på de gröna näringarna i Sverige.
Exploatering, igenväxning och marginalmarker
Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, skriver på Jordbruksverkets blogg ”Se landet” blogginlägget ”Exploatering, igenväxning och marginalmarker”.
Häromdagen fick jag en fråga. Du som är från Jordbruksverket, vad tycker ni om länsstyrelsen i Skånes vision om nollexploatering av åkermark? Det måste väl ni gilla?
Mitt svar, -vi har ingen annan åsikt i den frågan än politiken och politiken har ingen åsikt i frågan om det är ett problem att svensk åkermark försvinner. Så lade jag till att i Sverige är igenväxning en betydligt vanligare orsak till att åkermark försvinner än exploatering. Igenväxning eftersom vi föredrar att odla mer och mer av våra livsmedel på andra länders åkermark.
Enligt en rapport från KSLA, Jorden vi ärvde -åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv http://www.ksla.se/publikationer/kslat/kslat-nr-6-2012/ , använder vi i Sverige 0,4 ha jordbruksmark per person till livsmedel men har numera bara 0,3 ha per person i Sverige. Globalt finns 0,2 ha per person.
Sedan bör man ju i denna fråga påpeka att det är skillnad på jordbruksmark och jordbruksmark. Mycket av det som exploateras är den mest högavkastande och ”bästa” åkermarken.
Idag ska jag vara med på ett seminarium om marginalmarker. Marginalmarker brukar man kalla potentiella jordbruksmarker som idag inte används till någon avsiktlig produktion. Mark med begränsad konkurrensförmåga – […]
Jorden vi ärvde – Den svenska åkermarken i hållbarhetsperspektiv
KSLAT Nr 6-2012 Jorden vi ärvde. Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv
Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år.
I denna rapport beskrivs de förändringar som skett gällande jordbruksmark och åkermark i Sverige sedan 1960-talet med fokus på den jordbruksmark som försvinner till följd av tätortsexpansion och förtätning genom bebyggelse och vägar. Vi får en redogörelse för huruvida det är ett problem att den svenska jordbruksmarken försvinner, som utmynnar i slutsatsen att den svenska jordbruksmarken bör ses som en betydelsefull naturresurs utifrån försiktighetsprincipen. Diskussionen kring hur den svenska jordbruksmarken hanteras idag ger en förståelse för den offentliga styrning som rör jordbruksmarken.
Varför jordbruksmarken bebyggs tas upp utifrån en norsk studie om markanvändningsförändringar i tätortsnära områden. Avslutningsvis berörs hinder och lösningar för framtida skydd av odlingsjorden med utgångspunkt från diskussionerna under en akademisammankomst 2010 och en workshop hos akademien 2011.
Text: Elin Slätmo, Peter Edling, Ann Norderhaug och Marie Stenseke.
SD värnar om högklassig åkermark
I Trelleborgs Allehanda publicerades artikeln ”SD värnar om högklassig åkermark” den 5 november.
Att bygga ett rättspsykiatriskt centrum i Mellanköpinge strider mot miljöbalken.
Det menar Sverigedemokraterna i sitt yttrande över detaljplanen för området där anläggningen ska ligga. Sverigedemokraterna lutar sig mot en paragraf i miljöbalken där det framgår att bra jordbruksmark bara får tas i anspråk för bebyggelse ”om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen” och behovet inte kan tillgodoses på annan plats.
Sverigedemokraterna skriver att anläggningen i princip kan ligga var som helst i Skåne, och att det då är fel att lägga den på Sveriges bästa åkermark. ”Det är anmärkningsvärt att både Region Skåne och Trelleborgs kommun låtsas som ingenting och går vidare med planerna, fast man har vetskapen om att det strider mot miljöbalken”, skriver oppositionsrådet Per Klarberg i yttrandet.
Även Naturskyddsföreningen hänvisar till paragrafen. Föreningen menar i sitt yttrande att bygget har en väsentlig påverkan på miljön och att man därför borde upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. ”Det är viktigt att bevara åkermarken för livsmedelsproduktion”, skriver Naturskyddsföreningen.
Vi lever inte i en ideal värld
På bloggen ”Sanne skriver” kommenteras debattartikeln i Sydsvenskan den 1 november i blogginlägget ”Vi lever inte i en ideal värld” skrivet den 1 november.
Idag i Sydsvenskan är ett antal skånska kommunpolitiker upprörda över att Länsstyrelsen Skånes nollvision för byggande på åkermark (dagens debattartikel är en replik på en debattartikel från Länsstyrelsen förra veckan).
Det finns mycket jag skulle kunna kommentera i dagens debattartikel. Men här tänker jag ändå sikta in mig på slutklämmen, för den fångar ganska tydligt var problemet ligger:
Länsstyrelsen anser att i en ideal värld ska alla bo i stan, bredvid tågstationen eller busshållplatsen. Det är i detta vår största meningsskillnad ligger.
Vi menar att i en ideal värld finns det plats för allas önskemål om det goda boendet. Och hur det goda boendet ser ut ska människor själva kunna välja – utan statlig inblandning.
För grejen är just den här: Vi lever inte i en ideal värld. Den värld vi lever i har begränsningar. Åkermarken är en sådan begränsning: det finns faktiskt bara en viss mängd odlingsbar åkermark, och den måste vi hushålla med. Redan som det är nu har Jorden större befolkning än vad resurserna räcker till (i alla fall om man lever som vi i västvärlden). Vi […]
Vi måste få bygga på åkrarna
Sydsvenskan publicerade den 1 november en debattartikel ”Vi måste få bygga på åkrarna” skriven av kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.
Nollvision kan vara en bra strategi när det gäller antalet dödsfall i trafiken eller kanske kring bekämpning av kriminalitet. Men när det gäller så positiva skeenden som att människor söker sig till vår region för att de vill leva och verka här, blir det besynnerligt att tala om nollvision.
Det skriver kommunstyrelsenordförandena i Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Lomma och Svedala.
På Aktuella frågor den 25 oktober kunde vi läsa om hur länsstyrelsens samhällsbyggnadschef Peter Cavala och länsarkitekt Elisabeth Weber resonerar kring Skånes åkrar.
De är rädda för att det ska byggas bostäder på mark som kan användas för odling och att det i sin tur leder till en utglesad bebyggelse, det vill säga bostäder som inte är lägenheter, mitt i städerna. De tror också att det kan leda till att människor kör bil, något de ogillar skarpt.
Enligt Peter Cavala och Elisabeth Weber bör bostadsbebyggelse enbart ske genom så kallad förtätning inne i städerna. De använder begreppet nollvision och oroas över att vi som styr kommunerna inte har tillräcklig kompetens för att planera för den förväntade befolkningstillväxten.
Peter Cavala och Elisabeth […]
Nej till utbyggnad av Väggarp
På Eslövs kommuns hemsida publicerade den 1 november följande meddelande:
Lunds stifts prästlönetillgångar, som äger marken väster om Väggarp, säger nej till en utbyggnad på området.
I översiktsplanen för Eslövs kommun ingår en utbyggnad av Väggarp med ett mindre område mot sydost och ett större område mot väster.
Kommunstyrelsens arbetsutskott tog i början av sommaren beslut om att förutsättningarna för en utbyggnad med bostäder väster om Väggarp skulle utredas.
Anledningen var att markägaren förde diskussioner med ett exploateringsbolag om framtida bebyggelse på prästlönefastigheten.
I det program som tagits fram redovisas en utbyggnad med 60-80 enbostadshus. Boende i Väggarp är kritiska till en sådan satsning.
Planprogrammet har redovisats för egendomsnämnden i Lunds stift. Mot bakgrund av synpunkter från närboende och arrendatorn har nämnden beslutat att inte gå vidare med planerna.
Lunds stifts prästlönetillgångar avser inte att upplåta det aktuella området för bostadsändamål, förklarar stiftet i ett yttrande.
Stiftet yrkar att Eslövs kommun ska besluta att inte gå vidare med detaljplaneringen av området. Stiftet motsätter sig en planering av området för bostäder.
Skånsk åkermark väcker debatt
I ATL den 1 november publicerades artikeln ”Skånsk åkermark väcker debatt”.
Bygga på åkermark – eller skydda den? Det är frågan och debatten är i gång efter ett uttalande från länsstyrelsen i Skåne.
Länsstyrelsen skrev häromveckan ett debattinlägg i Sydsvenskan där man poängterade vikten av att bevara den goda åkermark som finns i länet.
Uttalandet har fått flera att reagera. Arkitekten och samhällsplaneraren Peter Krabbe menar att länsstyrelsens ensidiga synsätt kring bebyggelse på åkermark riskerar att fördjupa lågkonjunkturen.
Han menar att om bostadsbyggandet stoppas ökar arbetslösheten. Dessutom har alla kommuner inte tillgång till nedlagda industritomter – och att förtäta befintliga områden är tidskrävande, skriver Peter Krabbe.
Inte fungerar
Sex kommunordförande i Staffanstorp, Kävlinge, Vellinge, Trelleborg, Lomma och Svedala har också gett sig in i debatten. De anser att länsstyrelsens strategi om en nollvision för bebyggelse på åkermark inte fungerar när det handlar om att leva och verka i länet.
Vi jobbar både med förtätning och med att planera nya bostadsområden på mark som i dag används till annat, enligt de sex företrädarna.
Rättigheter
De skriver vidare att de i vissa fall måste planera för byggnader på delar av jordbruksmarken. En rätt de har enligt det kommunala planmonopolet, även om de ”självklart” är restriktiva med markanvändningen.