januari 2013 – Sida 3 – Den Goda Jorden

Skydda den goda jordbruksmarken

Skånska Dagbladet skrev den 9 januari ledaren ”Skydda den goda jordbruksmarken”.

Det har skrivits förr och behöver tydligen skrivas igen: ett starkt exploateringsskydd för jordbruksmark behöver införas snarast möjligt!

I den senaste sammanställningen från Jordbruksverket konstateras att 216 000 hektar odlingsbar åkermark försvann mellan åren 2006 och 2010. Majoriteten av denna mark försvinner från odlingskartan på grund av att jordbruksmark växer igen. Det är ett problem i sig, men fokus måste framför allt riktas på den odlingsbara mark som försvinner för alltid när den istället ersätts med vägar, parkeringar och byggnader.

Fokus på denna exploatering av jordbruksmark är viktig därför att det ofta handlar om de riktigt goda jordarna. Just dessa jordar återfinns allt som oftast i Skåne och Halland där exploateringen också är som störst. Att Skåne och Halland är populära för både bosättning och etablering gör att konflikten om vad marken ska användas till redan är vanlig och kommer bli vanligare. Givetvis får ett införande av högre exploateringsskydd av jordbruksmark inte sätta stopp för övrig utveckling, men en del av lösningen ligger i förtätning, sanering och återbebyggande av gammal industrimark samt att bygga mer på höjden.

I dagsläget när affärsdiskarna fylls av mat kan det vara svårt att förstå allvaret i […]

Av Daniel|2013-01-12T19:29:52+01:002013-01-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Gotlands nya bygglovschef vill vara mer strikt till att göra om jordbruksmark

Sveriges Radio P4 Gotlandsnytt publicerade den 9 januari inslaget ”Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige.”

Det byggs allt oftare på jordbruksmark i Sverige. Men här på Gotland är andelen mark som byggs bland de lägsta i landet. Byggnadsnämnden på Gotland har blivit striktare och säger allt oftare nej till bygglov på jordbruksmark, säger bygglovschefen Christina Gortcheva i dagens Onsdagsintervju.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Christina Gortcheva är bygglovschef i regionen sedan i höstas. Hon kommer ursprungligen från Bulgarien men har varit i Sverige sedan 1987. Hon har jobbat i fem olika kommuner, och kommer närmast från Uppsala där hon varit bygglovschef. Byggloven har stått på kö i regionen, men nu har man hunnit ifatt, men hon påpekar vikten av man tar professionell hjälp när bygglovshandlingar görs. Minst 60 procent av alla bygglov måste kompletteras, vilket hon tycker är mer än i de övriga kommuner hon jobbat.

På Gotland exploaterades 63 hektar jordbruksmark mellan åren 2006 – 2010, visar statistik från Jordbruksverket.

Jordbruksverkets tabell med data över exploatering per län och kommun (pdf)

Jordbruksmarkens högre värde och möjligheterna att odla i närheten där man bor- istället för […]

Av Daniel|2013-01-09T19:51:09+01:002013-01-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Återställande av jordbruksmark

Bloggaren Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? publicerade den 9 januari inlägget ”Återställande av jordbruksmark”.

Hos Jordbruksaktuellt, JA, kan man läsa att exploateringen av jordbruksmark fortsätter öka.

Framför allt handlar detta om åkermark bland våra bördigaste jordar på Skåne och Hallands jordbruksslätter. I princip är det praktiskt omöjligt att återställa exploaterad åkermark igen.

Jag satte åkermark i kursiv text ovan, för i jordbruksmark räknas även mark som aldrig plöjs, dvs slåtterängar och betesmark.

Tidigare har vi under andra halvan av 1900-talet planterat igen jordbruksmark med skog, något man på den tiden fick statligt bidrag för att göra. Sedan vi gått med i EU har man kunnat få betalt av EU för att återställa skog till betesmark eller slåtterängar, vilket i sig är en bra idé, då betesmark och slåtterängar är våra artrikaste marker. Däremot kan man inte få bidrag för att återställa skog till åkermark.

En del större stubbar syns i bild, liksom EU-förbjudna rishögar. Björkar har sparats för att ge skugga åt djuren.
Jag har själv återställt ca två hektar skogsmark till betesmark, dock utan att söka några stöd från EU för återställandet. Planen är väl att återställa kanske en hektar till, när andan faller på. Samtidigt ska man komma ihåg […]

Av Daniel|2013-01-09T19:25:13+01:002013-01-09|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Goda jordar minskar snabbt i Halland

Sveriges Radio Halland uppmärksammade Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark med ett radioinslag den 6 januari. Bland annat med en intervju med föreningens sekreterare Bengt Svensson.

http://sverigesradio.se/api/flash/player_embed.swf?8

Halland sticker ut i en ny mätning av hur mycket åkermark som försvinner för att den bebyggs. I Halland är takten mer än dubbelt så hög som i övriga landet.

Det är beklagligt men ganska lätt att förstå, tycker Bengt Svensson i Falkenberg som är sekreterare i organisationen Den goda jorden.
– Det är ju lite oroväckande att vi ligger i topp på den listan. Man trodde att Skåne var sämst i klassen, men så är det tydligen inte.
Hur kommer det sig?
– Det är många som vill etablera sig i Halland. Vi har ett väldigt bra läge. Sedan beror det nog på stor del på att motorvägen drogs över bra åkermark, och företag vill ha skyltläge där.

I Halland togs 0,22 procent av åkermarken i anspråk under femårsperioden 2006 till 2010. Marken förvandlades till sådant som vägar, bostäder eller parkeringsplatser. Det är mer än dubbelt så stor andel som i Sverige som helhet.
Men så är också de flesta halländska städer omgivna av jordbruksmark.

Bengt Svensson tycker att man borde bygga tätare. Han uppger att en studie från Sveriges […]

Av Daniel|2013-01-06T16:14:03+01:002013-01-06|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Exploatering av jordbruksmark har ökat

Jordbruksverket publicerade den 4 januari pressmeddelandet ”Exploatering av jordbruksmark har ökat”.

Varje år minskar arealen jordbruksmark i Sverige. Utvecklingen har pågått i mer än ett halvt sekel. Den största delen av minskningen beror på att åkrar och betesmarker växer igen, men en betydande del beror på att jordbruksmark bebyggs.

Jordbruksverket har låtit företaget Metria ta fram en ny metod för att avgöra vilken jordbruksmark som har blivit exploaterad i Sverige under perioden 2006-2010. Under perioden har 3 000 hektar tagits i anspråk och det är en ökning jämfört med tidigare period.

Större problem i goda jordbruksbygder
I rapporten redovisas data över exploateringen fördelat på läns- och kommunnivå. Störst har ökningen varit i Halland och i Skåne.

– Det allvarliga i analysen är att det är i goda jordbruksbygder som exploateringen är som störst. I Halland är takten mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt under senare år, säger Martin Sjödahl, chef för Jordbruksverkets klimatenhet.

Jordbruksmarken är en fondresurs
En åker är en resurs som i princip kan ge livsmedel och andra råvaror i hundratusentals år framåt, men om den bebyggs med exempelvis vägar, parkeringsplatser och lagerlokaler är det i det närmaste omöjligt att återställa den. Framtida […]

Av Daniel|2013-01-04T10:05:25+01:002013-01-04|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Nu planeras för framtiden

I Hallands Nyheter skriver Yngve Sunesson ledaren ”Nu planeras för framtiden” den 3 januari

Förslaget till översiktsplan för Falkenbergs kommun pekar ut områden för utveckling men också var byggande ska begränsas. Ännu ett par dagar finns chansen att påverka förslaget.

Som en kommun på ”Sverige framsida” har Falkenberg under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling. Visserligen lägre tillväxt än Halland som helhet men ändå folkökning nästan varje år.

Nu vill kommunledningen planera för en befolkningstillväxt som är dubbelt så stor de kommande åren som den varit historiskt. Frågan är om det är så klokt. Visst ska Falkenberg välkomna dem som vill flytta till kommunen, men en alltför snabb inflyttning kostar mer än det ger och med de motstridiga intressen som finns redovisade i förslaget till översiktsplan, till exempel mellan byggande och bevarade naturvärden eller värdefull åkermark, finns det anledning att planera med viss försiktighet.

Falkenbergs stad har drygt 20 000 invånare, vilket är ganska exakt hälften av kommunens invånarantal. Det finns ytterligare 17 tätorter (mer än 200 invånare) och 18 mindre samhällen i kommunen. Under senare år har nästan hela befolkningstillväxten skett i staden, varför det är viktigt att i planen öppna för bostadsbyggande också i mindre orter och på landsbygden, så […]

Av Daniel|2013-01-03T11:14:03+01:002013-01-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

Dollarstores ägare får bygglov upphävt

I Länstidningen Östersund publicerades den 28 december artikeln ”Dollarstores ägare får bygglov upphävt”.

Dollarstores ägare Peter Ahlberg får sitt bygglov i Vigge upphävt av länsstyrelsen.

Att hans hus ska placeras på jordbruksmark har haft en avgörande betydelse för beslutet.

Länsstyrelsen har kommit fram till att jordbruksmark, som är värd att brukas, endast får användas för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Det kan exempelvis handla om större lösningar med bostäder och arbetsplatser nära varandra.

Men att bygga enstaka bostadshus ryms inte inom begreppet ”väsentliga samhällsintressen”, enligt länsstyrelsen.

I beslutet konstateras vidare att endast 1 procent av länets yta består av jordbruksmark. Den marken bedöms som viktig att bevara med stärkt skydd, eftersom behovet av svensk livsmedelsproduktion kan öka i framtiden.

En privatperson överklagade kommunens bygglov till länsstyrelsen.

Nu har Bergs kommun i sin tur överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Inför beslutet i länsstyrelsen samlades namnlistor in i byn, till stöd för att lågpriskedjan Dollarstores ägare Peter Ahlberg och hans familj ska få bygga och bosätta sig i hans hemby Vigge.

Av Daniel|2013-01-03T11:06:54+01:002013-01-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer

”Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning”

I Dagens Nyheter publicerade Johan Kuylenstierna, vd Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet och Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) debattartikeln ”Sverige saknar strategi för trygg livsmedelsförsörjning” den 31 december.

Klimatförändringen ett hot. I Sverige tar vi för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar och regeringen bör säkra en strategi för tryggad livsmedelsförsörjning, skriver Johan Kuylenstierna och Lisa Sennerby Forsse.

Världens fokus på livsmedelsförsörjning ökade i samband med matkrisen 2007–2008, då priset på jordbruksprodukter snabbt sköt i höjden. Orsakerna var klimatrelaterade omständigheter, låg lagerhållning, höga energipriser (och därmed höga kostnader för konstgödning), ökad konkurrens om mark från biobränslen, marknadsspekulation samt nationella panikåtgärder kopplade till handel och tullar.

Eftersom råvarukostnaden är en väldigt liten andel av slutpriset i svenska affärer märkte vi inte av krisen i någon nämnvärd omfattning på hemmaplan. Detta faktum invaggade oss dock i en falsk känsla av trygghet.

Vad händer om klimatförändringarna slår allt hårdare mot de handfull länder som i dag står för en dominerande del av den globala exporten av baslivsmedel? Hur påverkas vår egen försörjningskapacitet av att allt mer produktiv jordbruksmark hamnar […]

Av Daniel|2013-01-03T11:01:40+01:002013-01-03|Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer