Makten över marken

KSLA:s sammankomst under rubriken ”Makten över marken” finns nu tillgänglig här

Den svenska åkermarken minskade med ca 150 000 hektar mellan 1998 och 2010. Under perioden exploaterades ca 4 300 hektar för bebyggelse och industriändamål. Ofta ligger den exploaterade marken i slättbygderna och har högt brukningsvärde. Skyddet av brukningsvärd jordbruksmark i Sverige är mycket svagt i en internationell jämförelse. Det gäller nationellt, regionalt och lokalt. Beslutsfattare ställs inför svåra avvägningar vid planeringen: Ska man förtäta eller bygga ut, ofta på värdefull åkermark? Hur man än väljer får det olika samhällsekonomiska konsekvenser.

Höstens riksdags- och kommunval aktualiserar frågan om vem och vad som ska bestämma över hur vi använder vår livsviktiga åkermark. Nyligen har också en expertgrupp till Miljömålsberedningen lagt fram rapporten ”Hållbar användning av jordbruksmark”. Där föreslås att kommunerna ska ta större hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark och att länsstyrelserna bör få en starkare roll i tillsynen av plan- och bygglagen. Parallellt har Jordbruksverket publicerat rapporten ”Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering”. Här beskrivs hur kommuner och länsstyrelser ofta brister när det gäller hushållning med brukningsvärd jordbruksmark. Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning för att se över det regelverk som styr över kommunernas fysiska planering för t.ex. bostäder, industri och infrastruktur. Utredningen, som ju också berör markanvändningen, har just inletts och man är intresserad av att fånga in synpunkter för det kommande arbetet.

Hur ska olika behov och särintressen prioriteras och bäst vägas samman i en hållbar samhällsutveckling? Går det att skapa styrsystem för detta? Vi hoppas att dagens diskussion ska bidra till ökad kunskap om de olika intressen som ska förenas och till att skapa bra beslutsunderlag för att hållbart styra användningen av jordbruksmark.

 

 

,

Inga kommentarer ännu.

Kommentera