Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser […]

Yttrande över förslag till översiktsplan i Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande över förslag till ny översiktsplan (Livsoas 2039) samt fördjupad översiktsplan för Flackarp-Höjebromölla, Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har synpunkter gällande ovanstående ÖP och FÖP enligt de skäl som anges nedan.

Föreningen anser att översiktsplan (Livsoas 2039), fördjupad översiktsplan (Flackarp-Höjebromölla) och tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) inte är förenliga med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.I dokumenten saknas en utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter för samtliga verksamhetsområden, bostadsområden mm. som planeras byggas på den brukningsvärda jordbruksmarken (sannolikt den mest brukningsvärda i hela Sverige), vilken på ett klargörande och transparent sätt belyser vilka för- och nackdelar som föreligger gällande alternativa utvecklingsområden alt. inventering av redan hårdgjorda ytor lämpliga för förtätning. Exempelvis bör många av de befintliga parkeringsytorna och verksamhetsytorna i Staffanstorps kommun kunna förtätas avsevärt, vilket i sin tur kan leda till faktiska förbättringar gällande många stadsmiljökvaliteter samtidigt som jordbruksmarkernas värden bevaras. Jordbruksverkets […]

Namninsamling för att rädda jordbruksmark i Staffanstorp

Staffanstorp kommun vill bebygga deras enda ekologiska gård – vårt hem och uppehälle. Åkermarken som vi odlar er mat på är oåterkallelig om byggplanerna förverkligas! Framtidens livsmedelsförsörjning måste komma upp på agendan och Sveriges politiker behöver börja värdesätta vår självförsörjningsgrad. Sätt ner foten genom att skriva under! Innan 4:e oktober då möjligheten att påverka detta beslut är förbi.

Mer info och namninsamlingen hittar du här.

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på […]

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Hallandsposten rapporterar den 12 juni att detaljplanen för Ängstorps handelsområde i Laholm antogs nyligen i kommunfullmäktige och överklagas nu av föreningen Den goda jorden.

Föreningen Den goda jorden har nu lämnat in ett överklagande, främst med tanke på att brukningsbar åkermark tas i anspråk för att bygga det nya handelsområdet. Föreningen menar att jordbruksmark bara får tas i anspråk när det kan ”tillgodose väsentliga samhällsintressen”, något de menar att tankarna med området inte gör.

Samtidigt påpekar föreningen att Mellby centrum i stället borde kunna utökas för att tillfredsställa befolkningens behov för nya butiker. Överklagandet riktar även in sig på att alternativa platser för handelsområdet, som inte skulle ta jordbruksmark i anspråk, inte utretts tillräckligt.

Föreningen presenterar också uppgifter om att det inte bara den bästa jordbruksmarken som skyddas numera utan hänvisar till prejudicerande domar där det pekas på att om marken är brukningsvärd, alltså möjlig att odla i, så kan den skyddas.

Läs hela artikeln här.

LU Land

Idag den 14 juni gick startskottet för fem samverkansinitiativ på Lunds universitet. Ett av dem heter ”LU Land” och handlar om hållbar markanvändning. Den Goda Jorden deltar som extern partner.

En långsiktigt hållbar markanvändning är central för att trygga mat- och energiproduktion, skapa en biobaserad ekonomi, hantera klimatförändringen, bevara biologisk mångfald och leva upp till de globala hållbarhetsmålen.

LU Land är en plattform som samverkar över sektors- och ämnesgränser för att bidra till kunskap för en markanvändning som förvaltar den begränsade resursen mark på ett innovativt och hållbart sätt.

Samverkansinitiativets tre teman återspeglar tre viktiga övergripande utmaningar:
• Vad ska vi använda den begränsade resursen mark till?
• Hur intensivt skall landskapen brukas?
• Vilka styrmedel och policy krävs för att skapa en hållbar markanvändning?

Mer om projektet ”LU Land” hittar du här.

Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.

Till toppen