Debattartikel om Halmstads Framtidsplan 2050

I en debattartikel i Hallandsposten skriver Yngve Kihlberg (C), gruppledare och kommunstyrelseledamot att Halmstads kommun kommer med liggande förslag till översiktsplan att ta en mycket besvärande ledning i att exploatera värdefull åkermark i Sverige.

Det går att hitta alternativ mark att bygga på inom kommunen. Det handlar även om att värdera mark utifrån bördighet och hur praktisk marken är att odla. Mark som i dag ligger obrukad gör det av en anledning och är mer motiverad att ta i anspråk än den odlade bördiga åkermarken. Historiskt byggdes alltid bostäder och samhällen på höjder och grusbackar där bördigheten var lägre. Vi behöver tänka likadant nu och bygga på mark som inte duger lika bra till odling.

När väl marken är bebyggd går den aldrig att återställa till odlingsmark!

Ett flertal domar i Miljööverdomstolen visar på en skärpning i tolkningarna vad gäller exploatering av jordbruksmark och EU-kommissionens nya förslag till markstrategi, ”soil strategy”, och det faktum att livsmedelsproduktion i dag klassas som ”samhällsviktig verksamhet” av regeringen och MSB visar att vi måste tänka om.

Exploatör som förordar förtätning

Magnus Uvnäs skriver i en insändare i Hallandsposten.

Jag livnär mig på att vara exploatör och borde därför jubla över Halmstads nya ÖP:n. Enkla arealer att bygga dyra bostäder på! Tyvärr avskyr jag gleshet.

I stället för att exploatera jordbruksmark som pekas ut i nya ÖP:n bör vi arbeta för förtätning av stadskärnan, förtätning av våra glesa tätorter, stärka befintliga centrum som finns i Frösakull, i Haverdal och i många andra tätorter runt om i vår kommun. Sluta sprida ut oss, sluta gå exploatörer till mötes med enkla projekt, sluta bygga dyra bostäder som de som lider av bostadsbrist ändå inte har råd att efterfråga.

Läs hela insändaren här.

Av |2021-12-11T13:48:16+01:002021-12-11|Förtätning, Halland, Insändare|0 kommentarer

Den goda jorden behöver försvarsadvokater

Lillvor Ivarsson i Rudskoga har skrivit en mycket bra insändare i Nya Kristinehamns-Posten.

Människan är en konstig sort. Att vår framtida existens hänger på ett krympande matjordslager som är bara några decimeter tjockt, tycks inte bekymra så många, trots att larm och kriser avlöser varandra. Vi slår dövörat till och sågar flitigt vidare på den viktigaste grenen vi sitter på, när vi hänsynslöst bygger bort matjorden, en oersättlig resurs. Den är vad ordet säger: matens jord och den klarar vi oss inte utan. Skogsmarken är också viktig, men nu handlar det om matjorden.

Det är väl jord som jord? Åkermark har vi väl hur mycket som helst? Den går väl att förnya? Nej, nej, och åter nej. Det är stor skillnad på jord och jord, det vet varje bonde. Den bördiga åkerjorden har sitt ursprung i istiden, den har skapats genom komplexa processer i många tusentals år och vårdats av generationer. Nu har tillverkningen upphört, så vi måste vara rädda om det vi har.

En del gärden är ju bara gräsbevuxen träda eller slymark. Träda är fortfarande åkermark, gräset bevarar näring och microliv och slybevuxen mark kan brukas igen, i motsats till mark som bebyggs. Den är evigt förlorad.

Väsentliga samhällsintressen, vad är det?

Vi […]

Av |2021-10-12T16:57:42+02:002021-10-12|Insändare, Mellansverige|0 kommentarer

Är det hållbart att bygga logistikcenter på jordbruksmark?

Ronny Henningsson, före detta lantbrukare i Ängelholm, skriver i en debattartikel i ATL:
 
Har med intresse läst igenom Catenas redovisning angående företagets hållbarhetspolicy och .hur detta stämmer överens med den planerade exploateringen av Kärra 1:9 Ängelholms kommun där man planerar att bygga logistiklokaler.
 
Där redovisas mycket ingående hur företaget hanterar frågor såsom miljöcertifieringar, avfallshanteringar, arbetsmiljö med mera. Eller som Catena säger som sammanfattning: ”Med genomtänkta strategier och ett långsiktigt förhållningssätt gynnas både ekonomiska, sociala och miljömässiga värden”.
 
Kan kanske anses hållbart i många stycken men när man kommer till avsnittet om biologisk mångfald och markanvändning är det omöjligt att hitta något hållbarhetstänk. Det som beskrivs är snarare det omvända.
 
Catena bör se till att arbeta hållbart på alla punkter och sluta upp att skövla produktiv jordbruks- och skogsmark. Det finns mycket […]
Av |2021-09-02T18:38:24+02:002021-09-02|Debattartikel, Insändare, Kommunal planering|0 kommentarer

Det måste mer till för att skydda åkermarken

Ingen vill ta ansvar för att Sveriges bästa åkermark förstörs när ett fängelse byggs. De involverade politikerna svarar bara undflyende, skriver föreningen Fängelsefritt Trelleborg i en debattartikel i Land Lantbruk.

Kommunpolitikerna hänvisar till att det inte finns några alternativa lokaliseringar i kommunen. Region- och riksdagspolitiker är antingen tysta eller hänvisar till det kommunala självstyret. Ansvarig minister svarar svävande när riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) för upp frågan på regeringsnivå. Kriminalvården, som utvärderat fem kommuner i Skåne, bortser från att flera andra kommuner erbjuder ”icke brukbar” mark (exempelvis i Kristianstad). Kriminalvården nekar till ansvarstagande för placeringen med hänvisning till att det är en kommunal fråga. På så sätt duckar alla parter för ansvaret i frågan om att bevara den högst klassade jordbruksmarken i Sverige.
Läs hela debttartikeln här.

De ställer även en direkt fråga till riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD)– hur kan vi hjälpas åt i denna fråga och se till att politikernas fina ord blir till handling, inte någon gång i framtiden utan nu? Som han besvarar i en egen debattartikel.
Läs Magnus Oscarssons debattartikel här.

Bra att frågan lyfts fram för våra högsta […]

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari ”Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]
Till toppen