50 ha av Sveriges bästa åkermark ska bebyggas

I juldagarna kom besked att Mark- och miljööverdomstolen beslutat att inte ge prövningstillstånd avseende detaljplanen för den planerade kriminalvårdsanstalten i Trelleborg och avslår därmed bland annat det överklagande som Den Goda Jorden skickade in.

I och med att anstalten nu kommer att byggas innebär det att 50 hektar av Sveriges bästa jordbruksmark kommer att tas ur produktion för all framtid.

Vi nådde inte hela vägen fram denna gången men samtidigt visar det att det arbete som vi som förening, tillsammans med våra drygt 700 medlemmar, är mer aktuellt än någonsin.

När vi nu har gått in i det nya året 2023 kommer vi att fortsätta vårt viktiga arbete med att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid genom att sprida kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion.

(Bildkälla: Trelleborgs kommun. Kriminalvårdsanläggningen planeras att ligga i östra delen av Trelleborg.)

Av |2023-01-09T17:03:45+01:002023-01-09|Domstol, Markförstöring, Rättsfall, Skåne|0 kommentarer

EU-kommissionens nya markstrategi

Syftet med EU-kommissionens nya markstrategi, Soil strategy, är att skapa ett mer systematiskt arbete för att skydda Europas jordar mot de hot som finns och att värna de många ekosystemtjänster som kommer från jordbruksmark och skogsmark.

Bebyggelse, försaltning, förorening, packning och erosion är några anledningar till att jordbruksmarken förstörs i Europa.

Soil strategy for 2030

LRF:s syn på EU:s markstrategi.

Av |2022-01-25T17:01:01+01:002022-01-25|EU, LRF, Markförstöring, Rapport|0 kommentarer

Bygge på åkermark

Land Lantbruk publicerade i början av oktober en artikelserie under rubriken ”Bygge på åkermark”

  • Byggplaner hotar stora arealer bördig mark.
    I samhället Trönninge i Halmstad kommun planeras bostäder på 85 hektar högvärdig åkermark. Två bönder som påverkas ger sina synpunkter.
  • ”Omöjligt att inte växa på jordbruksmark”.
    Kommunalråden i Halmstad, Jonas Bergman(M) och Jenny Axelsson (C) lämnar synpunkter på översiktsplaneringen i Halmstad och exploatering av åkermark.
  • Så mycket mark har försvunnit sedan 2016.
    ”De större exploateringarna går under radarn”.
    Synpunkter på exploatering och lagstiftning från John Andersson, Jordbruksverket, Åsa Hill, jurist på LRF och Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.
  • Kommunerna som fortsätter att exploatera.
    Dessa kommunerar planerar att bygga under kommande år.

Tyvärr har vi inte fått tillstånd att publicera artikelserien. Är ni intresserade att ta del av denna så kan ni skicka en e-post till info(a)dengodajorden.se så skickar vi en pdf av det hela.

Ny rapport om exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har publicerat en ny rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2016-2020”.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det […]

Ny rangerbangård i Svalöv på jordbruksmark

I ”Översiktsplan Svalövs kommun 2021 med utblick mot 2040” ställer sig kommunen positiv till planerna till en ny rangerbangård i södra delen av kommunen och vill utreda detta. I en utredning från Region Skåne förordas att en sådan placeras längs Marieholmsbanans axel. Eslövs kommun har uttryckt motstånd mot planerna.
Det gör även Centerpartiet i Svalöv.
– Enbart tanken på att placera en rangerbangård på Sveriges bästa åkermark är inte bra. Man skulle förstöra all mark mellan Marieholm och Teckomatorp. Säger man ”utreda”, då vill man införa det, även om styret säger att det bara är för att kolla av. Lägger man tid på en utredning så är det det man vill, säger Marie Irbladh (C), gruppledare.
– Man kan välja två vägar. Antingen är man populist och har som vision att få så många röster som möjligt eller så är man lite mer ansvarstagande i ett större perspektiv. Ska vi få över mer transporter på järnväg, för att det är ett mer miljövänligt alternativ, då måste vi försöka hitta bra lösningar, säger Torbjörn Ekelund (L).
Vi i Den Goda Jorden tycker att om man är riktigt ansvarstagande i ett större perspektiv så borde bevarande […]

”Den ’gröna’ staden Helsingborg klimathycklar när åkermark offras.”

Ingrid Runsten skriver i en kolumn på Sydsvenskan om bristen på samarbete mellan de västskånska städerna när det gäller nyetableringar på åkermark.
 
Helsingborgs stad skriver ett avtal med Skanska och satsar på en stor utbyggnad av Väla med mer handel och småindustri, men framför allt med logistikbyggnader. Så offras ytterligare 75 hektar åkermark. De tre stora nordvästskånska kommunerna längs E6: Helsingborg, Ängelholm och Landskrona, tävlar med varandra om att locka till sig logistikföretag.
 
Gör inte vi det så gör någon annan det, är inte mycket till argument. Och begreppet ”samhällsnytta” kan verkligen diskuteras i klimatförändringarnas spår. Det är svårt att förstå hur det kan vara klimatoffensivt att asfaltera åkermark och samtidigt medverka till att flytta ut ännu mer handel från city.
 
Den som kör längs motorvägarna ser logistikladorna överallt. Kommunerna tänker på jobben men kunde valt att samverka när det gäller etableringar för att minska belastningen på […]

Till de oföddas försvar

I Lantbrukets Affärer nr 3 2021 skriver Jerker Nilsson, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala mycket välformulerat om jordbruksmarkens betydelse under rubriken ”Till de oföddas försvar”. Han för dessutom fram ett förslag att landsbygdens organisationer, däribland Den Goda Jorden, borde få rätt att överklaga domstolsbeslut

Medborgarförslag rörande bygg och planförbud på åkermark

En av våra medlemmar skoickade oss detta tidningsklipp i förhoppningen att vi ville sprida det vidare för att skapa opinion i frågan att använda sin lagstadgade rätt med medborgarförslag för att hindra åkermarksbebyggelse. Han gjorde detta själv i Mullsjö av principskäl, pga lite nyhetstorka gav det bra gensvar och ligger nu hos kommunstyrelsen. Det stämmer inte som det står i artikeln att de inte byggt på åkermark, detta pågår för närvarande.

Vem eller vilka tar på sig rollen att värna den goda svenska jorden?

Göran Nilsson skriver i en insändare i Sydsvenskan den 3 maj.

Vilka värden kan sättas på den svenska åkermarken? Finns det övergripande och mera nationella överväganden som bör stå över det kommunala planmonopolet i diskussioner kring åkermarkens användning?
Frågorna får relevans i diskussioner kring Sveriges krisberedskap och kommunala planer på exploatering av åkermark. Det kan vara värt att reflektera över vår livsmedelsproduktion och åkermarkens roll i ett samhällsperspektiv.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men: om livsmedelsproduktionen ska öka till landsbygdens och nationens gagn; om livsmedelsberedskapen ska höjas; om det finns önskemål att åkermarkens användning ska diversifieras av hälso- och klimatskäl – finns det då kanske anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kostnadskalkyler och planeringsstrategier? Kan åkermark bli innefattad i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen? Finns det skäl att revidera Miljöbalken, och även annan lagstiftning, så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden?

Vem eller vilka tar på sig rollen som […]

Till toppen