13.00 Årsmötesförhandlingar

13.45 Kaffe och smörgås serveras

14.15 Kommunala strategier för förtätning och hushållning av åkermark? Föredrag av Anders Larsson, SLU Alnarp.

Utdelning av belöning ur Anders Stenströms minnesfond.

Frågor och diskussion kring vår verksamhet

Årsmötesförhandlingar för Regionavdelning Skåne

Anmälan om deltagande till Berte Museum, Slöinge 0346 – 40513, Hans Andersson, Stehag 0413 – 34361, eller info@dengodajorden.se

Önskas lunch à 125 kronor på Hotell Stensson kl 12 meddela detta vid anmälan.

För första gången anordnas i Östergötland ett seminarium för att lyfta frågan om åkermarkens betydelse som en viktig resurs och för att diskutera hur man kan hantera de motstående intressen som finns vid exploatering. Förhoppningsvis kan seminariet bidra till utvecklade strategier för att bevara värdefulla åkermarker och landskap.

Programmet hittar du här.

Anmälan: Senast den 1 mars 2012 till Anna Johansson, telefon 013-19 63 74 eller e-post anna.johansson@lansstyrelsen.se
Kostnad: 475 kronor inkl moms (lunch och kaffe ingår)
Betalning: I samband med anmälan till pg 35175-9 eller bg 5050-3689. Ange namn samt referens EANNJOH

Den tyska jordbrukarorganisationen Bauernverband vill i lag skydda jordbruksmark från att exploateras eller bebyggas. Varje dag försvinner i genomsnitt cirka 90 hektar åker eller betesmark genom exploatering i Tyskland. Sedan 1992 har totalt 800 000 hektar jordbruksmark exploaterats, skriver tyska tidningen Agrar Heute.

Nu vill jordbrukarorganisationen Deutscher Bauernverband att landets kvarvarande jordbruksmarker skyddas från exploatering i lagen. Organisationen har också startat ett upprop för en lagändring på sin hemsida. Uppropet ska lämnas till tyska parlamentet (Bundestag).

Vi publicerade tidigare i veckan ett material från SLU: Växten & Marken – ett 3D Äventyr.

Här kommer ännu ett exempel, en Storyline – Hållbar utveckling för stad och land.

Detta projekt kom till som ett led i att finna vägar för att tydliggöra lantbrukets roll i en hållbar samhällsutveckling samt för att poängtera vikten av att dagens skolelever lär sig mer om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvändning. Skolans mål för utbildning om hållbar utveckling är i många fall lätta att applicera på frågor som rör lantbruk, livsmedelsproduktion, markanvändning och landsbygd.

Hållbar utveckling för stad och land. En storyline om samarbete i en region.

En storyline om hållbar utveckling med lantbruk som utgångspunkt. – Lärares och elevers upplevelser.

Program

KSLAT 4-2011 Landskapsperspektiv

Projektet Växten & Marken syftar till att få eleverna att förstå och börja diskutera sambandet mellan enskilda processer och tillväxt, nedbrytning mm. Med hjälp av multimedia-, VR- och 3D-teknik skall bl.a. två av de viktigaste processerna i naturen åskådliggöras: fotosyntes och nedbrytning. I projektet blandas riktiga bilder, animeringar och fakta med möjligheter att experimentera och testa antaganden med hjälp av olika enkla simuleringsmodeller.

Länk till Växten & Marken

I materialet ingår en arbetsuppgift ”Hur mycket jord behöver vi?”. Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap.

Hur mycket jord behöver vi? Elevmaterial

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning

Läs inlägget här.

”Det finns skäl att tvivla på huruvida en livsmedelssektor med sitt nuvarande beroende av fossila bränslen kan möta den globala efterfrågan på mat.
Utmaningen består i att frikoppla livsmedelspriserna från de stigande och fluktuerande priserna på fossila bränslen”, står det i rapporten från FAO.

Läs i lättsmält form på JordbruksAktuellt
För den vetgirige finns hela rapporten på 78 sidor från FAO (FN:s Food and Agriculture Organization)

Lägger man så till en ”World-clock” som visar att var 7:e sekund försvinner 1 hektar produktiv mark (samtidigt som vi blir 3 människor fler per sekund) på jordens yta

Kanske låter det absurt, svårt att förstå, t.o.m. att acceptera. Kan det verkligen vara sant?
Tyvärr är det nog så. För i Danmark har det försvunnit i snitt 20 ha jordbruksmark per dag de senaste 28 åren!
I Tyskland är motsvarande siffra 90 ha/dag! Orsaken är att marken tas i anspråk för ”byggnation av vägar, bostäder och industriområden” enl. Jordbruksaktuellt.
Vad motsvarande siffror är för Sverige framgår inte.
Men vi är garanterat inte något undantag. Inte ens i Knivsta.

Det är därför som Bygg- och Miljönämnden i Knivsta har satt ett mål för 2012 att: ”Vid planläggning ska framtida behov av tätortsnära produktiv åkermark särskilt beaktas”. Självklart gäller det även produktiv mark på landsbygden, men det regleras redan i Plan- och bygglagen – d.v.s. att mark ska användas till det den är bäst lämpad för. Detta är dock inte lika självklart när tätorten expanderar, det är då som konflikten uppstår kring vad marken är bäst lämpad för…

Varje hektar jordbruksmark som bebyggs ska ersättas med ny jordbruksmark någon annanstans. Det föreslår norska Fremskrittspartiet, som med förslaget vill stärka jordbruket och markexploateringen.

Den som vill bebygga jordbruksmark ska bli tvungen att se till att den marken ersätts av lika stor areal mark med lika god jordmån innan vederbörande får klartecken att exploatera marken. Det är innebörden i ett förslag från konservativa Fremskrittspartiet till norska parlamentet (Stortinget).

Initiativtagaren till förslaget är Terje Halleland som är företrädare för partiet i Rogalands län (fylke) i sydvästra Norge, en region som hyser en stor del av landets jordbruksmarker.

Terje Halleland menar att hans förslag på en och samma gång både stärker jordbrukets ställning i Norge och även kan snabba upp byggprocesser:

– Det ger byggherren en garanti för att byggprojektet verkligen kommer att kunna genomföras, säger Halleland till tidningen Aftenbladet och tillägger att många byggprojekt i Rogaland i dag drar ut på tiden och en del av dem rent av rinner ut i sanden och aldrig slutförs.

Att hans förslag riskerar att driva upp markpriserna ytterligare tror inte Terje Halleland. Byggherrarna kommer snarare att försöka hitta alternativa områden att exploatera, menar han.

Terje Halleland vill nu att hans förslag ska få prövas på försöksbasis i hans fylke Rogaland.

Att med lagens hjälp tvinga fram ersättningsmark för all åkermark som exploateras – borde vi införa detta även i Sverige? Rösta här på webben!

På Trettondagsaftonen fanns en artikel i Kuriren med rubriken ”All åkermark ska värnas”. Det var en förnuftig skrift, ty all åkermark är ingenting annat än så kallad matjord där vår mat ska växa.

Den som gått i skog som brunnit ner förvånas hur otroligt mycket stenar, både små och stora, som sticker upp ur askan. Man kan knappt få ner en spade utan att råka på sten. Det är sådan mark som fäderna brutit upp till odlingsbar mark.

I min ungdom berättade en gamling för mig, att; ”den som bröt så mycket nymark på en dag, så at han på kvällen kunde lägga sig raklång med utsträckta händer och fötter på den nybrutna marken utan att han nådde utanför det nybrutna, den hölls för att vara en riktig arbetskarl”. Den ytan blev ungefär tre kvadratmeter. Utslaget på en åtta timmars arbetsdag blev det ett kvadratmeterpris motsvarande tomtmark intill torget i en av våra mindre städer.

Men ännu var det inte färdigt. De uppbrutna stenarna skulle också forslas bort, men vart? Som utfyllnad i sankmark och ägovägar var det tjänligt. I husgrunder vid nybyggen, som stensättningar i nygrävda brunnar och som rökugnar i torkrior och bastur behövdes de också. Men om det ändock blev över! Då gjorde man murar av dessa stenar kring åkrarna. Ja, visst, det förstår jag också, att all vildmark inte kunder vara lika stenrik, men var fann man mark utan stenar? Den omåttliga mängden av stengärdesgårdar kring till exempel Falköping ger oss en aning om denna möda.

Men ännu var det inte riktigt färdigt. Inget matnyttigt växer i hård lera eller morän.. Det skulle vara matjord också för att det skulle bli en åker. Men matjord kan inte tillverkas på fabrik och inte fanns den att köpa. Av förmultnade växter och gödsel kunde man få matjord med tiden. Då gjorde man en typ sandwichtårta med ett lager halm och över detta ett lager gödsel, ett lager finhackat granris och annat som kunde ruttna. Myrstackar fyllde man också ut med, om man hittade några. Sedan ånyo ett lager av den dyrbara gödseln som man aldrig hade för mycket av. Gödsel var ”inte bara skit” på den tiden.

Sådana ”tårtor” breddes ut och arbetades in i den nybrutna lerans jord, som under seklernas gång blev vår tids åkermark.

Lägg tillsammans: jordköpet, uppbrytning av vildmarken samt dess förädling till åkermark. All detta blir så dyrbart, så vem har råd att köpa? Denna del av fädernas mödor är ett oskattbart arv värd att förkovra, ty alla är vi beroende av åkrarnas grödor.

Kanske går våra tiders bonde med tunga steg över sina åkrar? Men han går dock på den oskattbara dyra åkerjorden; av Gud välsignad och av människor så ofta underskattad.