Värdefull åkermark

Kristianstadsbladet publicerade den 8 februari denna debattartikel skriven av  Irene Oskarsson, riksdagsledamot och, jordbrukspolitisk talesperson. Irene är även vice ordförande i Den Goda Jorden.

I dag den 8 februari håller tidskriften The Economist en internationell konferens på temat ”Feeding the world, the 9 billion people question” i Genève.

Världens befolkning förväntas nå 9 miljarder år 2050 samtidigt som världens jordbruksproduktion utmanas av klimatförändringar och vattenbrist.

På konferensen avhandlas frågor om undernäring såväl som det paradoxalt växande problemet med övervikt i världen. The Economist har i ett antal tidigare artiklar belyst den enorma utmaning vi står inför när det gäller att stilla hungern i världen.

FN:s beslut att utrota svälten i världen är möjlig men då krävs stora förändringar av oss alla. I länder som till exempel Nordkorea och Etiopien vilar ansvaret tungt på politiker som med sitt repressiva styre förstör förutsättningarna för livsmedelsframställning. Vi är förmögna att producera mat till hela världens befolkning – men problemen är i första hand politiska.

Jordbrukets utveckling är central för att världen ska klara en framtid med klimatförändringar och en världsbefolkning som toppar på 9 miljarder cirka 2050.

Ett modernt jordbruk på Skåneslätten ger skördar efter landmassa som är tio gånger större än ett afrikanskt. Skillnaden är teknologisk och avgörs av tillgången […]

Av |2012-02-12T10:06:38+01:002012-02-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Jordbruksmark måste skyddas

Betty Malmberg (M), riksdagsledamot från Östergötland och Stefan Erikson (M), ordförande i Bygg- och miljönämnden i Linköping skriver idag en debattartikel i Östgöta Correspondenten.

Jordbruksmark är en knapp naturresurs, därför bör i första hand exploatering ske av icke jordbruksmark och i andra hand bör alltid den mark med lägst avkastning exploateras, skriver moderaterna Betty Malmberg och Stefan Erikson.

Sju miljarder människor i världen har en rätt att få äta sig mätta i dag – och i morgon. Tyvärr har inte alla den möjligheten. Alla bär vi ett gemensamt ansvar för att trygga matförsörjningen såväl i dag som för framtida generationer. Det krävs ett långsiktigt ansvarstagande för att trygga jordbruksmark samtidigt som jobb kan skapas i fler och växande företag inom de gröna areella näringarna. Ekonomisk tillväxt och miljöarbete går hand i hand.

Jordbruksmark är en knapp naturresurs som exploateras i snabb takt. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har uttryckt oro för den rådande utvecklingen. Skyddet är svagt för jordbruksmark och mark som exploateras är för evigt förlorad. I Danmark klassas jordbruksmarken som riksintresse och motsvarigheten till våra länsstyrelser har vetorätt då det gäller frågor som rör exploatering av jordbruksmark. Norge har slagit fast en nationell målsättning om att spara jordbruksmarken. Ett stort ansvar vilar […]

Av |2011-11-29T18:41:26+01:002011-11-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Samhället måste börja värna om åkermarken

ATL publicerar idag en debattartikel ”Samhället måste börja värna om åkermarken” skriven av Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson.

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap har hittills varit inriktat på att bevara natur- och kulturvärden, men nu behöver åkermarkens värde för produktion uppmärksammas, skriver Mats Persson, Jordbruksverket.

Varje år försvinner jordbruksmark till följd av igenväxning eller genom att den tas i anspråk till exempel för bostäder och infrastruktur.

Nya resultat visar att exploateringstakten har ökat på senare år och att den är störst i goda jordbruksbygder. Därför är det dags att samhället värderar åkermarken långsiktigt.

Att god åkermark exploateras är lätt att förstå, särskilt i de växande städernas närhet. Jordbruksverket har tagit fram en ny metod för att undersöka hur mycket som exploateras och följa miljömålet.

Preliminära data pekar på att drygt 3 000 hektar jordbruksmark tagits i anspråk för bostäder, lokaler och infrastruktur mellan 2006 och 2010.

Exploateringstakten har ökat jämfört med perioden 1998–2005. I ett långt perspektiv innebär detta att en ansenlig areal för framtida produktion försvinner oåterkalleligt.

Det som gör bilden värre är att exploateringen är störst i goda jordbruksbygder. I Halland verkar takten vara mer än dubbel jämfört med övriga landet och Skåne är det län som haft näst högst exploateringstakt på senare år.

Vi tycker att […]

Av |2011-11-14T15:41:09+01:002011-11-14|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen