Så skyddar du din mark
Debattartikel i Lantmannen under rubriken ”Så skyddar du din mark” skriven av Den Goda Jordens kassör och kanslist Bengt Svensson.
LRF uppmärksammar World Soil Day
På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.
I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.
– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.
I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.
För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven […]
Trafikverket struntar i åkermarken
I Bohuslänningen publicerades den 12 december insändaren ”Behåll gamla sträckningen av väg 161” skriven av Gerhard Olofsson för styrelsen för Uddevalla Naturskyddsförening.
De skriver bl a:
Samrådshandlingen framhåller att det är dyrast att bygga om den befintliga vägen. Det är självklart att det blir så om man sätter värdet till noll kronor för att producerande jordbruksmark läggs under asfalt, att fragmenteringen av landskapet ökar ytterligare, att värdefulla naturmiljöer förvandlas till vägar och att de åkerbitar som blir kvar mellan vägarna blir sämre och mindre intressanta att bruka och därmed löper en ökad risk att falla bort.
Skulle dessa faktorer tillmätas sitt rätta värde lär det inte vara möjligt att komma fram till att det är billigast att bygga en ny väg.
Det är mycket negativt att Trafikverket lägger förslag som innebär att man använder produktiv jordbruksmark till att bygga väg, speciellt när det som nu finns en annan möjlighet som ger önskad effekt vad gäller bättre förutsättning för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik samt ökad trafiksäkerhet, men med bibehållen förutsättning för en levande landsbygd.
Ta ansvar för odlingsmarken
I en insändare ”Ta ansvar för odlingsmarken” i Hallands Nyheter den 26 januari skriver Gustaf Bergenblock bland annat följande:
Varbergs kommunpolitiker talar gärna och varmt om närproducerad mat och helst skall den också komma från arealkrävande ekologisk odling. När det kommer till planärenden har man dock glömt att det behövs mark för odlingen och nästan alltid får odlingsmarken ge vika för gator, vägar och byggnader. Att man bifogar några vackra ord om att ta största möjliga hänsyn till odlingsmarken saknar i praktiken betydelse.
Vi i Den Goda Jorden tycker att detta är en alltför vanlig företeelse som gäller de flesta av Sveriges kommuner. Det är dags att kommunerna börjar ta ansvar för att vi har möjlighet att klara av livsmedelsförsörjningen även i framtiden. Det är hög tid att gå från vackra ord till handling.
Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse
Lars Beckman, riksdagsledamot (M), skriver i en insändare ”Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse” i Arbetarbladet den 27 december ett svar på en debattartikel av Piper, jordbrukare i Skåne och Erickson på Naturskyddsföreningen (13/12).
Piper och Erickson skriver ett inlägg här på debattsidan och ställer konkreta frågor till mig eftersom de anser att jordbruksmarken måste skyddas från exploatering och att Länsstyrelsen i Gävleborg bör ta efter Skånes nollvision för exploatering av jordbruksmark. De menar vidare att jordbruksmark ska klassas som riksintresse.
Vi Moderater säger nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse. Åkermarkerna tillför ett stort värde och är mycket viktiga, men man ska undvika att inkräkta på kommunernas självbestämmande. Kommunerna avgör idag själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark.
Att göra jordbruksmarken till ett riksintresse skulle leda till att vi inkräktade på kommunernas självbestämmande. Vi ska inte undanta kommunernas möjlighet att skapa tillväxt, utveckling och arbetstillfällen. För att det ska uppnås måste olika intressen vägas mot varandra lokalt i varje kommun. Väljarna får sedan pröva politikernas avvägning i de allmänna valen var fjärde år.
Bevara värdefull åkermark
För Miljöpartiet de gröna i Linköping har Margareta Ossbahr, Vikarierande gruppledare Gunilla Wetterling, vikarierande vice ordförande Bygg- och miljönämnden (MP) Gustav Knutsson, ledamot Samhällsbyggnadsnämnden (MP) skrivit följande insändare publicerad i Corren den 11 december.
Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna, skriver tre miljöpartister. En av Sveriges finaste jordbruksmarker riskerar att försvinna och miljöbelastningen att öka.
I dag avgör ledamöterna i Linköpings kommunfullmäktige Sättunas och den värdefulla åkermarkens öde. Miljöpartiet är starkt emot utbyggnadsplanerna och menar att Linköpings kommun bör bevara de möjligheter som finns för vår matförsörjning.
Det har inte kunnat undgå någon att kommunen med Allianspartierna i spetsen har planer att bygga bostäder på värdefull jordbruksmark i Sättuna. Planerna har gått framåt trots starkt motstånd från bland annat de boende, länsstyrelsen samt Försvarsmakten. De ursprungliga planerna för området omfattade 700 bostäder men efter hård kritik minskades antalet till 360. Kritiken minskade dock inte.
Miljöpartiet finner flera skäl till att motsätta sig en exploatering.
Den nya planen hamnar väldigt nära den kritiska gränsen där en utbyggnad inte motiverar de infrastrukturkostnader som uppstår för kommunen.
Det begränsade antalet bostäder som kan byggas är alldeles för få för att garantera välfungerande service som närbutiker och liknande. En framtida […]
Fatta inte förhastat beslut om Sättuna
Mats Tobiasson, agronom har skrivit följande insändare publicerad i Corren den 10 december.
På tisdag, 11/12, beslutar kommunfullmäktige i Linköping om översiktsplan för Sättuna. Ska det byggas hus på bra åkermark eller inte? Bostäder behövs. Tyvärr blundar kommunen för vårt behov av att kunna handla mat, och prioriterar byggbranschens hunger efter lättschaktad jord.
De senaste fem åren har spannmålspriserna rusat två gånger på ett sätt som inte inträffat på många decennier. Det handlar om att antalet invånare i världen ökar snabbare än skördarna. Detta händer trots att vi har fred, ett bra klimat, och de ändliga tillgångarna diesel och konstgödsel. Utan dessa faktorer blir skördarna lägre, och då krävs större arealer. Eftersom lant- och trädgårdsbruk står för minst 95 procent av vår livsmedelsproduktion, är du och jag fullständigt beroende av bra åkerjord för vår överlevnad.
Kommunens beslutsunderlag utgörs av översiktsplan för Sättuna, översiktsplan för Linköping och Norrköping samt bilagor, bland annat miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I den konstaterar konsulterna att riksintressena jord- och skogsbruksmark av nationell betydelse inte alls är utrett. Hotet mot åkermarken är knapphändigt belyst. Klimathotet bemöts med lokaltrafik. Är detta ett skämt?
Att återställa förstörd åkerjord kräver minst ett tusen år, troligen en ny istid. Att alls få svar från kommunen om beslutsunderlaget […]
Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?
I Corren den 21 september skriver Sigvard Henriksson, Utbildad och verksam inom byggnadsteknik, byggnads- och fastighetsjuridik, i en insändare ”Hur tillåts lokala intressen förstöra jordbruksmarken i Sättuna?” en replik till Mats Tobiasson, Corren, 10 september.
Det kändes bra att en jordbruksexpert fick tillfälle att yttra sig. Att jordbruksmarken i Sättuna är av hög klass har jag vetat länge. Det fick jag veta när jag som byggsakkunnig en tid arbetade för dåvarande Lantbruksstyrelsen och hörde deras jordbruksexperter uttala att odlingsjorden i Sättuna är en av Östergötlands bördigaste och mot torka mest pålitliga jordar. Tobiasson hänvisar till det förslag till översiktsplan för Sättuna som varit utställt för granskning.
I nämnda planförslag går man helt emot Plan- och bygglagens föreskrifter om att ?markområden skall användas för det ändamål som områdena är mest lämpade för etc.”, och man går även emot Miljöbalkens lagföreskrifter som säger att ?brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk”. Av förslaget framgår att man i planeringen kan bortse från dessa föreskrifter genom att hänvisa till ett kommunalt beslut som anger ?att man för bebyggelseutveckling gör anspråk på […]
Oenighet kring nollvision för bygge av åkermark
Yvonne Nilsson, Centerpartiet Staffanstorp, har skrivit följande insändare publicerad på centerpartiets hemsida.
I Spegeln nr 5 skriver Jimmy Olsson att det skulle råda politisk enighet kring länsstyrelsens förslag om nollvision för byggande på åkermark. Detta reagerar vi inom Centerpartiet i Staffanstorp hårt på eftersom vi reserverade oss mycket kraftfullt mot det remissvar som kommunstyrelsen klubbade igenom. Vi är djupt bekymrade över att den moderata kortsiktiga ekonomiska tillväxthysterin har fått så rotat fäste, att även politiskt fristående skribenter försvarar Michael Sandins ohållbara framtidsvisioner.
Det 1000-åriga brukandet av den unika skånska bördiga jordbruksmarken har i generation efter generation brukats och varit den viktigaste förutsättningen för den sydvästskånska regionens utveckling och välstånd. Som tack för det vill nu Moderaterna i snabb takt för evigt förstöra den jord som försett och förser oss med vårt dagliga bröd.
Sedan 2006 har det varje år i södra Sverige försvunnit lika mycket odlingsbar jordbruksmark som motsvarar Staffanstorps tätort. Detta är inte en hållbar lösning och det är därför som nu jordbruksverket har satt upp miljömål med preciseringar av ”ett rikt odlingslandskap”. Man har föreslagit att den svenska åkermarken inte får bli mindre än 2,6 miljoner hektar och idag uppskattas arealen till 2,63 miljoner hektar. Det innebär att vi […]
Miljöbalken gäller
I Trelleborgs Allehanda den 5 juni publiceras en insändare av Gunnar Eriksson, Miljösamordnare. Ett svar på de sex kommunalrådens debattartikel (den 30 maj).
Okunnigheten hos de sex moderata kommunalråden verkar formidabel vad gäller kommunala självstyret vs Länsstyrelsens uppdrag.
Länsstyrelsens uppdrag är att verka för att, som i detta fallet, Miljöbalkens av Riksdagens beslutade miljömål efterlevs. Detta har resulterat till Länsstyrelsens förslag på prioriterade åtgärder som kan genomföras för att hushålla med åkermark. Där står också i förslaget att kommunerna i sin beskrivning till översiktsplanen även ska beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera åkermark. Där står också att man ska göra en Miljökonsekvensbeskrivning för att synliggöra markanvändningskonflikter och att konsekvensbeskriva bebyggelselokaliseringar.
Nu påstår de sex moderaterna felaktigt att Länsstyrelsen gör intrång på det kommunala planmonopolet, att detta är en fråga för kommunerna och inte för Länsstyrelsen, att Länsstyrelsen arbetar mot sitt mandat och att Länsstyrelsen försöker vingklippa det kommunala självstyret!
Det vore bättre om de sex moderata kommunalråden läser in vad Riksdagen beslutat i Miljöbalken och rättar sig efter detta.
Vad gäller Trelleborg så finns både potential och behov att bygga och förtäta inom tätorten. Självklart ska tillgänglig mark inom tätorten användas och lika självklart så ska det byggas på höjden så att […]