Kommer vi att svälja oss själva i framtiden?

Den finska bloggen Ruda publicerade den 27 mars ett inlägg med följande inledning.

Man kan välja ett antal sätt hur mänskligheten kan förstöra sig själv på. Ett sannolikt sätt är att vi åtminstone förstör en stor del av oss i takt med att resurserna tryter – inte nödvändigtvis på grund av att vi inte skulle kunna föda en 9 miljarders population i framtiden, utan på grund av att mänskan till sin natur är sniken och benägen att bilda kotterier som smider ränker mot andra kotterier. Fosfor kommer att vara av vital betydelse när det gäller kotteribildning och därav följande krig och folkvandringar.

Det finns idag ca. 1.5 miljarder jordbruksmark i världen. Den finska andelen är ca. 2 miljoner ha. All jordbruksmark är inte bördig utan mången gång ganska värdelös ur odlingssynpunkt – men man har den mark man har i förhållande till sina landsgränser. Man kan i viss mån klara sin egen matproduktion med tillgång till gödsel såsom fosfor, kalium och kväve. När resurserna tryter kommer emellertid egoismen fram och den bild man kan se framför sig är internationella överenskommelser länder emellan där vissa länder delar mellan sig sinande resurser som andra länder kommer att sakna.

Läs hela blogginlägget här.

Av |2012-04-01T19:31:57+02:002012-04-01|Okategoriserade|0 kommentarer

Staffanstorp delar inte oron för åkermarken

Sydsvenskan publicerade följande artikel den 28 mars.

Ökade koldioxidutsläpp och uppäten åkermark. Det är några av länsstyrelsens främsta farhågor när kommunernas iver att växa leder till nya bostadsbyggen. Men i Staffanstorp delar man inte oron.
– Vi tror att man lite har missförstått våra framtidsplaner, säger Göran Berggren, strategisk planeringschef.
Elisabet Weber är länsarkitekt på Länsstyrelsen. Hon menar att det finns risker med att bygga ut på fel platser.

– När en kommun är för optimistisk sker ofta det vi kallar för överplanering. Då finns det risk att bebyggelseutvecklingen sker på väldigt många olika platser samtidigt. Det leder till ett splittrat landskap och minskar förutsättningarna för att skapa ett effektivt jordbruk. Det kan också leda till att kollektivtrafiken försvagas, säger hon.

Skåne är fullt av mindre tätorter, som behöver växa för att överleva. Elisabet Weber tror att lösningen ligger i att kommunerna lär sig andra sätt att utvecklas på.

– Jag tror att kommunerna skulle kunna utveckla sina befintliga tätorter och stadsmiljöer. Malmö har visat exempel på det genom sin utveckling av området i Västra hamnen, och i Eslöv har man arbetat med området öster om järnvägen. Den typen av områden finns i alla kommuner, så det går att omvandla gamla verksamhetsområden till nya bostäder.

I sydvästra […]

Av |2012-03-30T08:31:02+02:002012-03-30|Okategoriserade|0 kommentarer

Miljölibertarianism?

Bloggaren Cornucopia? Evig tillväxt i en ändlig värld? skriver idag ett inlägg där han applicerar frihetens filosofi på miljö och ändliga resurser.

Han skriver bland annat:
Förbrukning av ändliga resurser blir alltså m0rd. Samma sak om man t ex bygger hus på jordbruksmark, som gör att färre människor kan få mat i framtiden. Då berövar man massor med människor deras framtid, dvs m0rd.

Å andra sidan så är många av de friheter vi har idag en konsekvens av just förbrukandet av ändliga resurser. Om vi hindrar förbrukandet av ändliga resurser berövar vi miljarder människor deras (tillfälliga) frihet. Dvs förpassar dem i slaveri.

Läs hela inlägget här.

Redan Erik Axel Karlfeldt avslutade dikten ”Till en jordförvärvare” med följande rader:

Men den som hejdar växtens fart
och lägger jord igen
begår en synd av större art
än den som dräper män.

Gå annorstädes hän och driv
ditt spel till slemt förvärv
och skona markens gröna liv
för dina lustmord, järv!

Läs hela dikten här.

Av |2012-03-05T15:13:46+01:002012-03-05|Okategoriserade|0 kommentarer

Värdefull åkermark

Kristianstadsbladet publicerade den 8 februari denna debattartikel skriven av  Irene Oskarsson, riksdagsledamot och, jordbrukspolitisk talesperson. Irene är även vice ordförande i Den Goda Jorden.

I dag den 8 februari håller tidskriften The Economist en internationell konferens på temat ”Feeding the world, the 9 billion people question” i Genève.

Världens befolkning förväntas nå 9 miljarder år 2050 samtidigt som världens jordbruksproduktion utmanas av klimatförändringar och vattenbrist.

På konferensen avhandlas frågor om undernäring såväl som det paradoxalt växande problemet med övervikt i världen. The Economist har i ett antal tidigare artiklar belyst den enorma utmaning vi står inför när det gäller att stilla hungern i världen.

FN:s beslut att utrota svälten i världen är möjlig men då krävs stora förändringar av oss alla. I länder som till exempel Nordkorea och Etiopien vilar ansvaret tungt på politiker som med sitt repressiva styre förstör förutsättningarna för livsmedelsframställning. Vi är förmögna att producera mat till hela världens befolkning – men problemen är i första hand politiska.

Jordbrukets utveckling är central för att världen ska klara en framtid med klimatförändringar och en världsbefolkning som toppar på 9 miljarder cirka 2050.

Ett modernt jordbruk på Skåneslätten ger skördar efter landmassa som är tio gånger större än ett afrikanskt. Skillnaden är teknologisk och avgörs av tillgången […]

Av |2012-02-12T10:06:38+01:002012-02-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Åkermark försvinner

Boo Östberg (C) i Knivsta vill tipsa om följande:

Det finns skäl att tvivla på huruvida en livsmedelssektor med sitt nuvarande beroende av fossila bränslen kan möta den globala efterfrågan på mat.
Utmaningen består i att frikoppla livsmedelspriserna från de stigande och fluktuerande priserna på fossila bränslen
”, står det i rapporten från FAO.

Läs i lättsmält form på JordbruksAktuellt
För den vetgirige finns hela rapporten på 78 sidor från FAO (FN:s Food and Agriculture Organization)

Lägger man så till en ”World-clock” som visar att var 7:e sekund försvinner 1 hektar produktiv mark (samtidigt som vi blir 3 människor fler per sekund) på jordens yta

Kanske låter det absurt, svårt att förstå, t.o.m. att acceptera. Kan det verkligen vara sant?
Tyvärr är det nog så. För i Danmark har det försvunnit i snitt 20 ha jordbruksmark per dag de senaste 28 åren!
I Tyskland är motsvarande siffra 90 ha/dag! Orsaken är att marken tas i anspråk för ”byggnation av vägar, bostäder och industriområden” enl. Jordbruksaktuellt.
Vad motsvarande siffror är för Sverige framgår inte.
Men vi är garanterat inte något undantag. Inte ens i Knivsta.

Det är därför som Bygg- och Miljönämnden i Knivsta har satt ett mål för 2012 att: ”Vid planläggning ska framtida behov av tätortsnära […]

Av |2012-01-17T07:55:04+01:002012-01-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Räcker marken?

I KSLA-Nytt nr 4 publiceras en artikel om en konferens på KSLA.

Räcker marken till för att försörja mänskligheten med mat, virke och bioenergi i framtiden? Det var den övergripande frågan för den konferens som KSLA arrangerade den 27 september 2011. Frågan fick naturligtvis inget entydigt svar, tvärtom kan man säga att det var ett väl avvägt seminarium – utvecklingsoptimisterna fick en rejäl dos positiva framtidsutsikter, samtidigt som de mer dystopiskt lagda fick goda argument för att vi står inför en mörkare och mer konfliktfylld framtid.

Räcker marken? ur KSLA-Nytt_4-2011

Hela KSLA-Nytt 4-2011

Av |2011-12-20T20:08:33+01:002011-12-20|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen