Yttrande FÖP Rimbo 2050

Föreningen Den Goda Jorden har granskat förslaget till FÖP Rimbo 2050 i Norrtälje kommun. Vi noterar att ett flertal områden med jordbruksmark är föreslagna för ny bebyggelse. Detta trots att en uttalad inriktning i FÖP Rimbo 2020 är följande:

”En hållbar utveckling på landsbygden ska säkras genom en restriktiv hållning till byggande på jordbruksmark.”

”Om exploatering ska ske på jordbruksmark ska det föregås av en konsekvensanalys som visar på nytta respektive skadan för den långsiktiga hållbara utvecklingen.”

Läs hela yttrandet här.

Den goda jorden behöver försvarsadvokater

Lillvor Ivarsson i Rudskoga har skrivit en mycket bra insändare i Nya Kristinehamns-Posten.

Människan är en konstig sort. Att vår framtida existens hänger på ett krympande matjordslager som är bara några decimeter tjockt, tycks inte bekymra så många, trots att larm och kriser avlöser varandra. Vi slår dövörat till och sågar flitigt vidare på den viktigaste grenen vi sitter på, när vi hänsynslöst bygger bort matjorden, en oersättlig resurs. Den är vad ordet säger: matens jord och den klarar vi oss inte utan. Skogsmarken är också viktig, men nu handlar det om matjorden.

Det är väl jord som jord? Åkermark har vi väl hur mycket som helst? Den går väl att förnya? Nej, nej, och åter nej. Det är stor skillnad på jord och jord, det vet varje bonde. Den bördiga åkerjorden har sitt ursprung i istiden, den har skapats genom komplexa processer i många tusentals år och vårdats av generationer. Nu har tillverkningen upphört, så vi måste vara rädda om det vi har.

En del gärden är ju bara gräsbevuxen träda eller slymark. Träda är fortfarande åkermark, gräset bevarar näring och microliv och slybevuxen mark kan brukas igen, i motsats till mark som bebyggs. Den är evigt förlorad.

Väsentliga samhällsintressen, vad är det?

Vi […]

Av |2021-10-12T16:57:42+02:002021-10-12|Insändare, Mellansverige|0 kommentarer

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Jönköpings kommun prisas för att de värnar om jordbruksmarken

Jönköpings-Posten rapporterar att LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, delar årligen ut pris till den kommun i Jönköpings län som har tagit beslut eller på annat sätt arbetat för att främja de gröna näringarna. I år gick priset till Jönköpings kommun, i och med det generella beslutet att inte bygga på åkermark, som togs i höstas i kommunfullmäktige. Ett beslut som Jönköping är först ut med i Sverige. Valet var enkelt, enligt Karin Nalbin, vice ordförande på regionstyrelsen för LRF i Jönköpings län.
Kommunstyrelsens ordförande, Ann-Marie Nilsson (C), tog emot priset på den digitala prisutdelningen.
— Vi behöver se till att vi kan spara och värna om den produktiva jordbruksmark som finns i vår kommun. Det finns många brukare här som faktiskt har brist på jordbruksmark, och vi vet att vi har slösat med den naturresurs som det är, säger Ann-Marie Nilsson i sitt tacktal. Hon nämner också sårbarheten under pandemin, inte minst kring livsmedelsproduktion. Nilsson säger vidare att kommunen arbetar enligt den livsmedelsstrategi som finns nationellt och på länsnivå.
LRF har jobbat med frågan om åkermarken tillsammans […]
Av |2021-03-24T17:06:06+01:002021-03-24|LRF, Mellansverige, Tidningsartikel|0 kommentarer

Samrådsyttrande detaljplan Botkyrka

Den Goda Jorden ideell förening har lämnat in ett samrådsyttrande till Botkyrka kommun över detaljplan för utvidgning av Botkyrka kyrkogård, Eriksberg 2:9 m.fl. Plannummer 52-83

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig detaljplanen eftersom den planerade exploateringen inte är förenlig med bestämmelserna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Varken planbeskrivningen, Botkyrka kommuns översiktsplan från 2014 (aktualitetsförklarad 2018) eller planprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov från 2011 innehåller någon utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter som på ett klargörande sätt belyser för och nackdelar om andra området istället skulle tas i anspråk för den planerade exploateringen.

Läs hela yttrandet här.

Yttrande över detaljplan i Örebro

Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Örebro kommun rörande Bn 114/2019-Detaljplan fastigheten Råberga 3:2 m fl (Örebro flygplats).

Detaljplanen innebär byggnation av verksamhetslokaler med tillhörande infrastruktur på ca 40 ha åker- och betesmark samt ca 20 ha skogsmark.

Den Goda Jorden konstaterar att detaljplanen strider mot intentionen i översiktsplanen och saknar en utredning av möjligheterna att ta annan mark i anspråk. Föreningen anser därför att det föreslagna verksamhetsområdet inte bör komma till stånd på den mark som planen anger.

Läs hela yttrandet här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Rapport om värdering av jordbruksmark

Det råder brist på handfasta verktyg som kan användas för att belysa jordbruksmarkens värden. WSP har därför under våren 2017 arbetat på uppdrag åt Jönköpings kommun och har tagit fram en arbetsmodell/checklista som ska användas för bedömning av ev. exploatering. Kommunen ska jobba in detta material under hösten. Fler kommuner, med jordbruksmark, har visat intresse för studien.

I rapporten redovisas hur en samhällsekonomisk värdering av jordbruksmark kan genomföras inom ett mindre, avgränsat område. Värderingen exemplifieras med hjälp av en fallstudie, som avser ett område som kan komma att bli aktuellt för exploatering med bostäder och andra verksamheter i framtiden. Med hjälp av en samhällsekonomisk nyttoberäkning visas hur jordbruksmarkens nyttor inom ett område kan summeras för att sedan kunna jämföras mot andra potentiella områden.

Här hittar du rapporten

Av |2018-03-01T13:38:07+01:002018-03-01|Kommunal planering, Rapport|0 kommentarer

Livsmedelsförsörjning en ödesfråga

Ingmar Messing, Professor i markvetenskap, SLU och Rune Andersson, fd programchef MAT 21, SLU har publicerat en debattartikel i Uppsala Nya Tidning med rubriken ”Livsmedelsförsörjning en ödesfråga”.

De avslutar debattartikeln med:
Vi är fullt medvetna om att man i en kommunal expansionsplanering måste väga in många olika aspekter, men för att stå för en långsiktig hållbar utveckling, vilket ÖP-förslaget vill, måste de framtida livsmedelsbehoven prioriteras högre än de företagsverksamheter som är mer konjunkturberoende och mindre livsnödvändiga. Vi efterlyser därför en betydligt försiktigare exploatering av jordbruksmark än vad ÖP-förslaget innebär.

Läs hela artikeln här.

Av |2016-09-28T11:40:22+02:002016-09-28|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen