Rovdrift på åkermark i Uppsala

Uppsala Nya Tidning publicerade den 17 november debattartikeln ”Rovdrift på åkermark i Uppsala” skriven av Ingmar Messing, professor i markvetenskap SLU och Per Hedfors, forskarassistent i landskapsarkitektur, SLU.

Bygg inget industriområde öster om E 4! Varje hektar som bebyggs på Uppsalaslätten leder till att sämre jordar på annat håll i världen, t ex regnskog, måste odlas upp för de globala matbehovens skull, skriver Ingmar ­Messing och Per Hedfors.

Medan världen desperat skriar efter mer mark att odla mat på så accelererar Uppsala planerna på att bygga sönder Uppsala­slätten. Redan nu vill man ändra intentionerna i översiktsplanen som bara är två år gammal. En artikel i UNT 12/7 handlade om att alliansen i plan- och byggnadsnämnden vill öppna ett nytt industriområde på åkermarkerna öster om motorvägen.

Det är viktigt att förstå att jordbruksverksamhet är en långsiktigt hållbar verksamhet som upprätthåller och förbättrar betingelserna att varje år producera mat och bioenergi.

Hushållning med jordbruksmark är ett allmänintresse – oavsett bakgrund behöver vi alla mat för dagen. Anläggning av industriområden däremot, förstör betingelserna för denna typ av produktion.

En del aktörer menar att denna förstöring av åkermarkerna inte är rovdrift utan resursfördelning – Sverige behöver inte skydda sin åkermark eftersom andra områden i världen kan producera livsmedel billigare. […]

Av |2012-11-17T08:23:45+01:002012-11-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Järfällas nya översiktsplan och vårt globala ansvar – några tankar om maten vi äter och resurserna vi använder

På Folkpartiet i Järfällas blogg skriver Inge Gerremo, sekreterare i kommittén för internationella lantbruksfrågor vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ett blogginlägg med rubriken ”Järfällas nya översiktsplan och vårt globala ansvar – några tankar om maten vi äter och resurserna vi använder”.

Läs blogginlägget här.

Av |2012-10-31T19:17:25+01:002012-10-31|Okategoriserade|0 kommentarer

Bygglov kan bli normbildande

Dalarnas tidning publicerade den 19 oktober artikeln ”Bygglov kan bli normbildande”.

Leksands kommun tvingas ge bygglov till bostadsbyggande på åkermark i Hjortnäs.

Detta efter att ärendet har dragits till högsta instans.

– Det här känns inte alls bra för inför framtiden, säger Anne-Lie Stenberg (M) ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.

 Leksands kommun har under åren haft en tydlig policy att inte ge bygglov på åkermark.

Så när en privatperson ville bygga på åkermark i Hjortnäs var var det inget konstigt att kommunen sa nej till bygglov.

Ärendet överklagades till länsstyrelsen som var av samma uppfattning som Leksands kommun – att åkermarken skulle förbli åkermark och inget annat.

– Vi har en mycket bra dialog med LRF i den här frågan, säger Anne-Lie Stenberg.

– Vi menar att vi kan avgöra när det är lämpligt att bygga på åkermark och när det inte är det.

Men ärendet överklagades ytterligare en gång och mark- och miljödomstolen var av en helt motsatt åsikt – det vill säga att det mycket väl skulle kunna gå att bygga på åkermarken i Hjortnäs.

Och i och med att mark- och miljlööverdomstolen som högsta instans nu har meddelat att man inte tar upp ärendet så är det alltså bygglov som gäller.

– Det här känns inte alls bra inför framtiden. Som […]

Av |2012-10-22T16:41:53+02:002012-10-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Skulle Värmdö klara sig på egen hand?

Nacka Värmdö Posten publicerade den  25 september artikeln ”Skulle Värmdö klara sig på egen hand?”:

Närproducerade grödor blir allt mer populära. Men om nöden krävde – skulle Värmdös mark räcka till för att föda alla invånare?

I Grekland har frågan om självförsörjning redan blivit akut, eftersom staten inte kan garantera människors försörjning längre. Många flyttar nu från städerna till landet för att försörja sig. Man odlar sina egna livsmedel.

– De återgår till byteshandel, så det är inte en helt inaktuell fråga, det skulle kunna hända här också, säger Megha Huber, miljösamordnare i Värmdö.

En kvadratkilometer mat
Göran Bergkvist, forskare i agrara odlingssystem vid institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger att en grov uppskattning är att varje person i Värmdö skulle behöva omkring 1 000 kvadratmeter odlad mark för att producera sina livsmedel.

– Man behöver inte så mycket mark om man odlar den intensivt och ger den trädgårdskaraktär. Då utnyttjar man växters olika nischer och höjd, och att de växer under olika delar av en säsong. Då kan man få ut mycket föda per kvadratmeter.

Det innebär att man lägger ner en del mer arbete på odlingen och att man väljer att odla sådant som fungerar i klimatet, och väljer bort sådant som […]

Av |2012-09-27T11:41:33+02:002012-09-27|Okategoriserade|0 kommentarer

Svensk åkermark försvinner

P1-morgon publicerade den 29 augusti ett inslag med rubriken ”Svensk åkermark försvinner

Potatisåkrar och vetefält blir asfalt och bostadsområden när städer och tätorter växer. Inom EU förvandlas närmare 300 hektar från jordbruksmark till vägar eller stadsbebyggelse varje dag. Vår reporter Sven Börjesson har besökt en bördig åker utanför Linköping där kommunen vill bygga bostäder. Ska utvecklingen ses som ett hot mot framtidens matförsörjning eller är det en förutsättning för att städer ska kunna växa?  Kew Nordqvist, (MP), och Lars-Ingvar Ljungman, (M), kommunalråd i Vellinge debatterar frågan.

Sveriges åkermark, reportage av Sven Börjesson

Åkermarks-debatt

Av |2012-08-30T08:28:59+02:002012-08-30|Okategoriserade|0 kommentarer

Från dröm till handling

Uppsala Ny Tidning publicerade den 13 juli artikeln ”Från dröm till handling”.

Man ska akta sig för klyschor, men Uppsala växer verkligen så att det knakar. Något som skapar angenäma bekymmer för kommunen. Inget parti i kommunfullmäktige motsätter sig en fortsatt tillväxt, alla talar om den nya storstaden. Däremot uppstår genast konflikter när visionerna ska omsättas i praktisk handling, när lite luftigare löften ska bli högst handfasta detaljplaner.

I gårdagens UNT öppnar plan- och byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M) för att planlägga ett nytt handelsområde öster om E 4. I översiktsplanen pekas området ut som möjlig expansionsmark – dock först efter år 2030. Men i takt med att området på andra sidan motorvägen, fylls upp, ökar behoven av ny mark. All mark i östra Fyrislund söder om Almungevägen är såld och planläggningen för områdena norr om vägen är redan i gång.

Det borde alltså vara öppet mål för Hahne, men redan nu, när man bara har ”börjat diskutera frågan”, kommer de första protesterna. För om något ska byggas, måste någon alltid flytta på sig. Håkan Fredriksson, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Uppsala, är kritisk till planerna på att ersätta åkermark med industritomter och bostäder. Även Hahnes allianskollega, kommunalrådet Stefan Hanna (C), är […]

Av |2012-07-13T20:17:35+02:002012-07-13|Okategoriserade|0 kommentarer

Cykelväg med aptit på åkermark

Land Lantbruk publicerade den 22 juni artikeln ”Cykelväg med aptit på åkermark”.

Strax utanför Uppsala delar en planerad cykelväg just nu bokstavligen lantbrukets och stadens behov av mark mitt itu. En strid där även ett av de politiska partierna valt sida.

Kampen om åkermarken tar sig konkreta uttryck utanför Uppsala. Där vill kommunen och företagare ha en ny cykelväg – men inte lantbrukarna, som då får sin åkermark delad mitt itu.

Sedan många år har Uppsala kommun planer på en sammanhängande cykelväg längs med Fyrisån mellan Uppsala och byn Ulva Kvarn drygt 15 kilometer norrut. Två etapper av cykelvägen är redan byggda från varsin ändpunkt. Men nu är det stopp i bygget sedan ett tiotal markägare överklagat.

– Vi förstår att de vill ha tillgång till stränderna och Fyrisåns vattenspegel. Men får vi en cykelväg här så innebär det dödsstöten för vårt jordbruk. Vi har 120 djur, 40 av dem är mjölkkor som går och betar på vallarna efter ån. De måste kunna ha fritt tillträde dit, säger Solveig och Bengt Andersson som tillsammans med sonen driver ett jordbruk vid Prästängens gård till Upsala Nya Tidning (UNT).

Den planerade cykelvägen kommer dessutom att dela familjen Anderssons jordbruksmark i två delar.

Men det är många, både […]

Av |2012-06-25T17:09:19+02:002012-06-25|Okategoriserade|0 kommentarer

Bygga på åkermark splittrar C

DT.se publicerade den 9 juni artikeln Bygga på åkermark splittrar C.

Frågan ifall hus ska få byggas på åkermark splittrade det gamla bondepartiet på fullmäktigemötet. I votering valde flera att gå emot kommunstyrelsen. De önskade hårdare reglering i kommunens Miljöpolicy.

Frågan togs till en början upp av Börje Nahlbom (MP), som tyckte att formuleringen i punkt fyra på policyn skulle skärpas. Den nuvarande lydelsen är att kommunen ska i möjligaste mån inte bygga eller asfaltera på åkermark.
Curt Svärd (C) som har var ordförande i att ta fram policyn menade på att Länsstyrelsen inte gick hela vägen ut.
– Jag föreslår i stället att vi tar lydelsen i Miljöbalkens tredje kapitel fjärde paragrafen, säger Curt Svärd.
Den lyder: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Börje Nahlbom tyckte att den lydelsen var bra och gav sitt bifall.
– Antar vi en så sträng skrivelse så kommer Länsstyrelsen att pröva det här. Förtätningen i byarna blir svårare när folk lättare kan överklaga. Ska vi bygga uppe på bergen? sa Jaak Kerstell (C) i en […]

Av |2012-06-12T18:57:23+02:002012-06-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Bygg inte bort Sättunas åkermark

Östgöta Correspondenten publicerade den 31 maj en insändare skriven av Bengt Olsson.

Världens befolkning beräknas i dag uppgå till sju miljarder människor. Även med en positiv tilltro till människans möjligheter att genom förbättrade produktionsmetoder inom jordbruket mätta en växande befolkning finns en ändå växande insikt om behovet av att värna den viktiga natursresurs som åkermarken är. I Sverige har åkermarken minskat från 3,7 miljoner hektar då den var som störst på 1930-talet till 2,6 miljoner 2007.

Linköpings styrande allians uttrycker också betydelsen att detta i sitt Visions- och samverkansprogram genom formuleringen: ”Kommunen inte har råd att som tidigare bre ut sig över en allt större geografisk yta. Vi måste bli bättre på att hushålla med den markresurs som vi har. I detta är det då viktigt att befintlig jordbruksmark används klokt och att byggnation på sådan mark undviks så långt det är möjligt.”

Två moderater från länet, Betty Malmberg och Stefan Eriksson, var inne på samma linje i en artikel i Corren i början året, där de bland annat ansåg att: ”Skyddet är svagt för jordbruksmark och mark som exploateras är för evigt förlorad.”

Nu har emellertid Linköpings kommunstyrelse beslutat att gå fram till kommunfullmäktige med ett förslag till översiktsplan för Sättuna, som innebär […]

Av |2012-06-01T06:19:48+02:002012-06-01|Okategoriserade|0 kommentarer

Land grabbing – vem gör vinsten på fattigas mark?

Seminariet Land grabbing – vem gör vinsten på fattigas mark? arrangeras i Stockholm torsdagen den 14 juni, 18-20.

Det pågår en kapplöpning om billig jordbruksmark i fattiga länder. Mellan år 2000 och 2010 köpte eller hyrde utländska investerare över 200 miljoner hektar jordbruksmark i utvecklingsländer. Det motsvarar en yta mer än åtta gånger större än Storbritannien. Den största delen av denna mark används för produktion av biobränslen.

Denna ’land grabbing’ drabbar lokalbefolkningen i fattiga länder hårt. Fattiga bönder berövas sin mark och står utan försörjning. Ofta är det den bördigaste marken som säljs eller hyrs ut billigt för produktion av mat och biobränslen åt konsumenter i den rika delen av världen. Ser vi en ny form av kolonial exploatering? Sker en omställning till en grönare ekonomi i rika länder på bekostnad av fattiga människors försörjning och rätten till sin mark?

Vi kommer att diskutera fenomenet ’land grabbing’ och konsekvenserna för de länder och människor som drabbas under ett kvällsseminarium med inbjudna gäster, som ger konkreta exempel från sina länder och sitt dagliga arbete.

Medverkande:
Camila Montecinos, GRAIN Chile – agronom med omfattande erfarenhet av arbete med småbrukare, rådgivare till Via Campesinas biodiversitets-kommission
Altair Lavratti, MST, […]

Av |2012-05-28T16:40:06+02:002012-05-28|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen