Förtätning åkermarkens räddning?

Ett möjligt sätt att förhindra att alltför mycket åkermark tas i anspråk för exploatering är att förtäta befintliga städer. Istället för att låta dem sprida ut sig över intilliggande jordbruksmark utnyttjar man de områden i stadsmiljön som är outnyttjad.

Vill du sätta dig in i problematiken kommer två lästips.

Den hållbara staden är både tät och grön. Artikel ur Svenska Dagbladet 21 december 2008. Läs här.

Ytsnåla trafikanläggningar – del av en förstudie. Rapport från Trivector Traffic AB. Läs här.

Av |2009-05-14T14:54:16+02:002009-05-14|Okategoriserade|1 kommentar

Rapport från Centerns riksting

Centern har haft riksting 7-10 maj 2009 och behandlat hundratals frågor. Angående den goda jorden noteras följande:

Enligt snabbprotokollen för
Område 3 – Klimatpolitik som tillväxtkraft

5.4. Att kommunerna fortsatt ska ha huvudansvar i att avväga och hantera användningen av värdefull åkermark.
5.5. Att klassificeringen av åkermark i Sverige görs om och tar i beaktande fler värden än produktionskapacitet.
5.12. Att det görs en utredning i syfte att säkerställa den bästa marken för livsmedel och energiproduktion.

Ett yrkande från Lennart Pettersson (riksdagsman från Skåne) om möjlighet till lagstadgat skydd för värdefull åkermark avslogs. Likaså ett yrkande från Mattias Andersson (kandidat till EU-parlamentet) om grön skatt på exploatering av högklassig åkermark. Bland dem som också försökte försvara åkermarken märktes ombud från Halland.

Motargumenten var att förslagen skulle kunna inskränka på äganderätten och det kommunala planmonopolet. Argumenten framfördes bl a från Klas Vesterteg (partistyrelsen) och från Per Ankarsjö (Stockholmcentern).

Efter detta står det klart att vi måste jobba än hårdare för att förklara betydelsen av den goda jorden – även för dem som borde begripa det bäst.

Herbert Falck
styrelseledamot
DenGodaJorden

Av |2009-05-11T19:28:15+02:002009-05-11|Okategoriserade|0 kommentarer

FAO informerar om livsmedelsituationen i världen

FAO Norden, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, leder FN:s och det internationella samfundets ansträngningar att nå målet: en värld utan hunger. På deras hemsida publiceras kontinuerligt information och nyheter om livsmedelssituationen i världen. Här följer två länkar till två artiklar som gör vår kamp för åkermarkens bevarande ännu mer betydelsefull. Ska alla människor på jordklotet få den mat de behöver kommer den åkermark som finns kvar att behövas inom en snar framtid.

2009-01-28 FN varnar för ökad matbrist och manar till kraftfulla åtgärder

2008-12-09 Hungern stiger, drabbar 963 miljoner människor

Av |2009-03-25T19:12:41+01:002009-03-25|Okategoriserade|0 kommentarer

Rapport om exploatering av åkermark

Jordbruksverket skrev 2006 en rapport om exploateringan av åkermarken under de senaste tio åren.

Ur förordet:
Jordbruksmarken är i vissa områden utsatt för ett hårt exploateringstryck. För att kunna avgöra om åtgärder behöver sättas in och i så fall var behövs bra bakgrundsdata. Statistiska centralbyrån har därför fått i uppdrag av Jordbruksverket att visa på hur stor andel av jordbruksmarken som försvinner till byggande och vägar under perioden 1996/98 till och med  2005. Information om omfattningen av exploateringen av jordbruksmark har tagits fram per kommun.

Ur rapportens sammanfattning:
Arealen exploaterad jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad under perioden 1998–2005 har beräknats till 3 150 ha, varav 2 490 ha nybyggnation och 660 ha för vägutbyggnader. Den arealer som här redovisas för bebyggelseutveckling avser endast den areal som bebyggelsen direkt kan beräknas ta i anspråk. Följdförändringar i form av utbyggnad av gatunätet, tillkomst av parker osv. ingår inte i beräkningarna. Den minskning av jordbruksmark som har skett under studerad period förklaras endast till
en mindre del av bebyggelse- och vägutbyggnad. Förlängs perioden till att omfatta 10-årsperioden 1996–2005 kan motsvarande exploaterad jordbruksareal beräknas till 3 430 ha, varav 2 700 ha för bebyggelse och 730 ha för vägutbyggnad. Arealen exploaterad jordbruksmark har ökat under den studerade perioden och […]

Av |2009-01-17T18:49:46+01:002009-01-17|Okategoriserade|0 kommentarer

Med brödfödan som drivkraft

-En studie om förutsättningarna att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv-

Jacob Nordangård, Linköpings Universitet, har skrivit en uppsats med ovanstående rubrik.

Den goda jorden arbetar med att förmedla globala kunskaper, förståelsen efter att ha tagit till sig dessa kunskaper blir otvetydigt att all åkermark kommer att behövas i framtiden och den kommer dessutom inte att räcka till.

Denna uppsats borde framförallt alla beslutsfattare och politiker studera. Den ger insikter!

Av |2007-05-27T20:27:26+02:002007-05-27|Okategoriserade|0 kommentarer

Hushållning med åkermark?

Ny rapport från Länsstyrelsen i Skåne.

Nu finns Länsstyrelsen i Skånes rapport, Hushållning med åkermark?, tillgänglig på Internet. Det är en uppföljning av åkerexploatering i Skåne och Halland samt analys av planerad exploatering i Skåne.

Av |2006-07-14T13:11:01+02:002006-07-14|Okategoriserade|0 kommentarer

Skånes värdefulla jordbruksmark

Förord ur rapporten med reflektion av Den Goda Jorden. 
 
Skånes vädefulla jordbruksmark
Tätortsexpansion och utbyggnad av infrastruktur på högt klassad åkermark – Från 1960 till nutid.
Länsstyrelsen i Skåne
Rapportserie Skåne i utveckling, 2001:45

Förord
I Skåne finns Sveriges bästa åkermark. I ett brett bälte i västra och södra Skåne finns åkermark av klass 8-10, d v s den högst klassade åkermarken i Sverige, sett utifrån ett produktionsperspektiv. Åkermark med så hög produktionsförmåga finns i Sverige endast i Skåne och kan konkurrera med de bästa jordarna i Europa.

[…]

Av |2006-02-16T13:22:51+01:002006-02-16|Okategoriserade|0 kommentarer

Riksdagens miljömål

Varför är inte den goda jorden ett av riksdagens miljömål?
 
 
I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. för at konkretisera miljöarbetet har riksdagen fattat beslut om 71 delmål på vägen till miljömålen. Delmålen anger riktning och tidsperspektiv.

[…]

Av |2006-01-19T13:25:19+01:002006-01-19|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen