Makten över Marken

Torsdag 13 mars, kl. 15.30–18.00 arrangerar KSLA akademisammankomsten ”Makten över Marken. Vem ska bestämma bruket av vår livsviktiga åkermark?”.

15.00 Samling, kaffe/te
15.30 Formell sammankomst
15.45 Förtäta eller bygga ut?
Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier
Universitetsadjunkt Anders Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet
16.05 Hållbar användning av jordbruksmark
Avdelningschef Olof Johansson vid Jordbruksverket, ordförande i Miljömålsberedningens expertgrupp för hållbar användning av jordbruksmark
16.25 Bostadsförsörjning på regional nivå
Huvudsekreterare Sara Jendi Linder, Parlamentarisk kommitté om regional planering och bostadsförsörjning
16.45 Bensträckare
17.00 Paneldiskussion
18.00 Ärtsupé i Oscars källare

Mer info här

Av |2014-02-18T15:28:56+01:002014-02-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Expert sågar Borgs utspel om bygge på åkermark

ATL publicerade den 24 januari artikeln ”Expert sågar Borgs utspel om bygge på åkermark”.

De skriver att enligt Anders Larsson, SLU Alnarp, är regler och lagar snarare utformade så att de uppmuntrar till byggande på jungfrulig mark som åkermark.

Han beklagar att kunnigheten om den svenska hotade åkermarken inte är större bland svenska politiker än det Anders Borgs utspel ger uttryck för.

Av |2014-01-24T11:07:33+01:002014-01-24|Okategoriserade|0 kommentarer

Sverige har väl mat så det räcker till alla – eller?

Under Almedalsveckan hålls ett seminarium den 2 juli med rubriken ”Sverige har väl mat så det räcker till alla – eller?”.

Sverige tar för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar som ett ändrat klimat och brist på naturresurser. Vi behöver därför en strategi för framtida matsäkerhet.

Läs mer om seminariet här.

Av |2013-07-01T18:52:32+02:002013-07-01|Okategoriserade|0 kommentarer

Ystad tar hjälp av studenter i planeringsarbetet

Ystads Allehanda publicerade den 22 mars artikeln ”Vågade förslag när elever ser Ystads framtid”.

De skriver bland annat:
Under tio veckor har 50 landskapsarkitektselever från SLU Alnarp skissat på Ystads framtid. Flera av eleverna har tryckt på vikten att förtäta Ystad stad och byarna. De vill inte ha några villamattor över den goda åkerjorden. Men de hoppas få landsbygden att leva upp. Därför föreslår några av eleverna att lantgårdarna byggs om så att fler hushåll kan bo där, kanske i kombination med att de driver någon verksamhet.

Av |2013-03-22T08:56:01+01:002013-03-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Prisutdelning ur Anders Stenströms minnesfond

Vid Den Goda Jordens årsmöte i Eslöv den 17 mars delade föreningen ut belöningar ur Anders Stenströms minnesfond.

Länsstyrelsen i Skåne fick genom landshövding Margareta Pålsson mottaga diplom och en check på 5 000 kronor för det framsynta initiativet att i åtgärdsprogrammet för de skånska miljömålen arbeta för en nollvision för byggande på åkermark. Kommunerna uppmanas att tillämpa innebörden i gällande lagstiftning – Miljöbalken 3 kap 4 §. Jordbruk är av nationell betydelse.

Landskapsarkitektstudenterna Jonna Milton och Lisa Björk fick mottaga diplom och varsin check på 3 000 kronor för att de på ett föredömligt sätt lyft fram landskapsplaneringens koppling till jordbrukslandskapet och matproduktionen i sitt examensarbete; Urban kannibalism – relationen mellan människa och produktionslandskap, samt förmedlat detta på urbankannibalism.blogg.se.

Ordförande Hans Anderssson och pristagarna. Foto: Daniel Andersson

Av |2013-03-18T16:11:02+01:002013-03-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Att bygga på åkermark fördyrar för samhället

Svea Jord & Skog publicerade den 11 februari artikeln ”Att bygga på åkermark fördyrar för samhället

Artikeln som bygger på en intervju med Anders Larsson, SLU Alnarp inleds så här:
Sverige är ett mycket glest befolkat land. Trots det behöver vi cirka en miljon hektar mer åkermark för vår livsmedelsförsörjning än vad vi har tillgänglig inom våra gränser. En del av förklaringen är att vi helt enkelt asfalterar mycket åkermark.

I den avslutande faktarutan görs följande kommentar:
Sedan slutet på 90-talet är det enligt Miljöbalken inte tillåtet att använda jordbruksmark till något annat än livsmedelsproduktion. I praktiken har den lagen inte haft någon funktion. Ett av skälen är enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson att ingen gått till domstolen och överklagat ett detaljplaneärende där man bebygger jordbruksmark. Man har helt enkelt accepterat när marken exproprierats. En jordbrukare i Örebro län har nu överklagat detaljplanen för en järnvägsverkstad utanför Hallsberg. Det ärendet har inte avgjorts än.

Av |2013-02-13T10:14:50+01:002013-02-13|Okategoriserade|0 kommentarer

HÅLLBAR UTVECKLING I SVENSK PLANERINGSPRAKTIK

Eva- Marie Samuelsson skrev 2010 sitt examensarbete i landskapsplanering ”Hållbar utveckling i svensk planeringspraktik – en diskussion kring förtätning och andra ambitioner” vid SLU Alnarp.

Hon avslutar sitt arbete så här:
Utvecklingen idag är inte hållbar. För att den ska bli det krävs förändringar. Stora förändringar. Små förändringar. Många förändringar. För att det ska vara möjligt krävs att samtliga inblandade parter inser problematiken och vad de själva behöver göra. Utvecklingen kommer inte att bli hållbar bara för att avstånden kortas in i den fysiska planeringen. Den kommer inte heller att bli hållbar bara för att variationen bland bebyggelsen ökar. Alla bär vi ett ansvar.

Det är svårt att förstå de stora förändringar som väntar. Om fyrtio år, när dagens åttiotalister är redo att gå i pension, kommer världsbefolkningen att ha ökat med trettio procent. Ytterligare två miljarder människor ska få plats på jordklotet. Den pågående globala utvecklingen talar för att problematiken kommer göra sig allt mer synlig i Sverige. Om produktionsmöjligheterna för jordbruket beräknas minska med tjugo respektive trettio procent i Asien respektive Afrika lär vi svenskar påverkas. Om havsnivån stiger lär vi påverkas. Om en ökande världsbefolkning ska rymmas på krympande landytor, lär vi påverkas.

Import- och exportförhållanden lär ändras […]

Av |2013-02-03T12:07:52+01:002013-02-03|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen